MrsFood

Laga till en bättre värld

  • Mat
  • Dryck
  • Hållbarhet
  • Lind Lewin

Tre år med bibonden Paul Svensson

augusti 22, 2017 by Anna Lind Lewin Leave a Comment

Paul Svensson o Lotta Fabricius foto Anna Lind Lewin.

Biodlingsexperten Lotta Fabricius Kristiansen har varit Paul Svenssons mentor sedan han började odla bin. Foto: Anna Lind Lewin.

IMG_1065

Iförd den obligatoriska biodlarhatten.

Under tre år har jag haft förmånen att följa hållbarhetskocken Paul Svenssons utveckling som biodlare och dokumentera den i foto, film och text. Inom ramen för svenskabin.se har biodlingsexperten Lotta Fabricius Kristiansen varit hans mentor och stöd i biodlingens olika utvecklingsfaser. Samarbetet är resultatet av ett PR-koncept som jag tog fram tillsammans med Ulla Tillgren och Paul.

Genom samarbetet har vi fått möjlighet att berätta för helt nya målgrupper om biodling, bin och inte minst alla de unika smaker som finns. Jag tycker det är fantastiskt att Paul tar sig tid att odla bin mitt i ett liv som innehåller resor över hela jorden, familj och företagande.
Vi har under åren dokumenterat hur man skär ut drönarlarver, hur man vinterfodrar och hur man byter bidrottningar. Och hållit intressanta smakprovningar tillsammans och anordnat pressträffar på Fotografiska där det serverats Pauls egen honungsmeny. Stort tack för det!
Här kommer delar av en text som jag senast skrivit för Svenska Bins newsdesk, en mobilfilm jag producerat när det i år blev dags att byta drottningar i kuporna:
—
Paul Svensson som nyligen placerade sig bland världens främsta kockar på den prestigefulla listan The Plant Forward Award har nu också varit biodlare i tre säsonger fyllda av lika delar förundran, förskräckelse och förtjusning. Lite skämtsamt kallar han sig bibonde.
– Jag hade nog inte insett att livet i ett bisamhälle är så komplext – att förstå bina och bli en del av deras verksamhet är en utmaning.

Pauls målmedvetna arbete mot hållbarhet har gett utdelning för både honom själv och Fotografiskas restaurang. Den resa han gjort som biodlare har bidragit till att ge perspektiv.
– Jag ville bli biodlare för att förstå och komma närmare naturen. Bin kändes helt rätt. Pollinatörerna är ju oerhört viktiga för att vi ska få mat på bordet och på köpet producerar de ju en fantastisk råvara.

P1190841

Paul Svenssons bin. Foto: Anna Lind Lewin.

En hobby som gör att man mår bra
Idag är biodlingen en hobby som Paul mår bra av och där han känner att han bidrar till något gott.
– Första tiden som biodlare var väldigt nervös, och jag kände stort ansvar. Samhällena är ju ett helt system som man behöver sätta sig in i – långt mer komplext än vad jag trodde.
Största utmaningen har nog varit att lära sig förstå och hjälpa bina utan att störa dem.

Drottningodling en utmaning
I våras tog Paul ett nytt steg i utvecklingen som biodlare och började odla drottningar för första gången. De två samhällena hade utvecklats olika bra och då kan tar man larver från det bästa samhället och låter bina föda upp dem till en ny drottning. Genom att välja pyttesmå bilarver som arbetsbina ger sitt eget superfood bidrottninggelé, får biodlaren efter någon månad en fertil drottning. När drönare parar sig med henne högt uppe i luften och själva dör, kan hon lägga upp till 2.000 ägg per dag.
– Att odla drottningar var mycket svårare än vad jag trodde. Man måste sitta och leta upp de rätta larverna som bara är ett och ett halvt dygn gamla och 1,5 mm långa, det är pilligt. Trots detta blev det hela 14 nya drottningar av Pauls larver.

Paul Svensson foto Anna Lind Lewin

Paul Svensson letar efter sina gamla drottningar. Foto: Anna Lind Lewin.

Nyfikenheten en drivkraft
En av drivkrafterna till att bli biodlare har varit Pauls stora nyfikenhet på råvaran honung.
– Det har ju varit en stereotyp produkt här i Sverige. Jag vill förstå hur säsongerna funkar, hur det blommar, vad det ger för smaker. Det är en läroprocess.

Paul tycker att vi ska se mer på honungen som en egen produkt, inte bara något som ska blandas ner i något annat.
– Jag tycker det är en enorm, sinnlig och häftig upplevelse när jag får smaka min honung med smak av Älgö. Som biodlare njuter man mer av sin egen honung.

Bina engagerar 
Redan från starten engagerade han både familjen och sina kollegor på Fotografiska.
Biodlandet har gett avtryck på arbetet på restaurangen, numera köper kockarna bara in sortspecifik honung eller honung från speciella bigårdar.
– Vi har blivit mycket mer medvetna om hur vi använder honungen som smaksättare. Primörhonungen hör till exempel ihop med vårens mat, medan hösthonungen passar till den tyngre maten.

Själv tycker han att nästan inget slår rostat bröd eller scones med syrlig färskost och honung.
Och han ger rådet att passa på och njuta av honungen från platser man besöker när man reser.
Gärna ihop med andra råvaror från platsen.
– Rädda världen genom njutning är min mission! skrattar han.

Paul upplever inte att biodlingen är fysiskt jobbig, utan att utmaningen är att ha koll på sina bin. Han menar att det är viktigt att ha en erfaren biodlare att fråga de första åren. När han startade upp projektet att bli biodlare fick han stöd av sin mentor Lotta Fabricius Kristiansen och Svenska Bin, något han är tacksam för.
– Det kommer att ta tid att bli fullärd, men det är ju det som är så oerhört fascinerande. Nu hinner jag inte gå så djupt in i biodlingen för jag reser så mycket. När jag blir pensionär ska jag totalt dedikera mig och bli en riktig nörd!

Se filmen jag gjort om Paul och drottningarna här

————————————————
Utvalda citat är hämtade från Biodlarpodden som drivs av Clara Lindqvist.
Hör hela intervjun med Paul Svensson på https://soundcloud.com/biodlarpodden

————————————————

Är du sugen på att bli biodlare? Läs mer på svenskabin.se

Beeroir – honung som smakar barr, löss, lind och maskros

oktober 9, 2015 by Anna Lind Lewin Leave a Comment

Svenska Bin

5 olika sorters svensk honung. Foto: Anna Lind Lewin

 

Att honung är en råvara med ett alldeles eget smakregister står helt klart efter gårdagens provning på Fotografiskas restaurang. Honung smakar efter säsong och växtlighet och smakregistret är förbluffande. Kanske kan man prata om beeroir för honung liksom terroir för vin?

Man kan lugnt säga att honungen är en av våra mer outforskade svenska råvaror. Därför kändes det som början på en spännande resa när 14 personer bestående av kockar, råvaruspecialister, matjournalister, bloggare och råvaruexperter erbjöd näsa och gom för att undersöka binas egen naturprodukt.
– Honung är inte ett sötningsmedel – det är en smaksättare, sa kocken och biodlaren Paul Svensson.
Mitt i prick. Och enda användningsområdet är inte att ha det i teet.

Vi provade klöver, maskros, lind, klöver/hallon, klöverljung, ljung och mörk skogshonung. Vi provade både nyslungad honung och äldre honung som hunnit bli fast. Vi provade Paul Svenssons egen honung från Älgö, tre olika tappningar från olika delar av säsongen. Och vi provade Humlegårdshonung från Taverna Brillos bikupor som Rolf Nilsson hade med sig. Dessutom orkade några tappra provare gräva en klick honung direkt ur honungskakan som biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen hade med sig.

Svenska Bin

Carro Tallving, Rolf Nilsson, Ellinor Jidenius, Anna K Sjögren och Kari R Andersson. Foto: Anna Lind Lewin.

Svenska Bin

Svenska Bin Team: Biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen, kocken Paul Svensson, jag själv och PR-surret Ulla Tillgren.

Paul Svensson hade skapat tre magiska rätter: Rökta rödbetor och färskost med honung, honungsbakad kål med buljong samt frusen mjölk med krutonger och honung. Allt väldigt subtilt smaksatt med Älgöhonung från olika tappningar.
Av sorterna var nog lind och skogshonung mina smakfavoriter fastän jag från min uppväxt i Skåne är van vid milda ljusa honungar som raps.

Skogshonungen, som också går under namnet bladhonung eller honungsdagg, är fascinerande eftersom bina faktiskt snor sockervätska till den från lössen. Lusen angriper olika träd och suger upp deras sav, den vätska som faller vid sidan om tas om hand av bina som gör honung av den. Resultatet är en mörk honung med lite doft av barr och brända toner.

En sorthonung som dessa är naturligtvis dyrbarare att framställa, den kräver ju att biodlaren skattar bikupans ramar oftare och håller isär dem. Men mångfalden ger mersmak. Jag tror att vi snart kommer tycka att det är lika självklart att ha flera olika sorters honung som att vi har flera olika sorters vinäger och olja i skafferiet.
Några modiga deltagare fick med sig frysta bilarver hem som biodlaren Lotta hade rensat fram, en möjlig proteinkälla i framtiden.

Provningen avslutades med att vi knaprade på lite bipollen, en helt naturlig närings- och vitaminkälla som på sistone fått en del uppmärksamhet – bland annat som topping på drinkar. Känns fint att de svenska bina nu blir uppmärksammade för alla de olika sorters smaker av honung de producerar.
Läs mer på www.svenskabin.se

P1100498P1100477P1100420P1100506

Miljarder flitiga varelser ger oss mat på bordet

maj 19, 2015 by Anna Lind Lewin Leave a Comment

Fotografiska

Kockar och servis från Fotografiskas restaurang beundrar ett bisamhälle hemma hos Paul Svensson. Foto: Anna Lind Lewin.

kivikblomVarför allt detta surr om bin? Till att börja med så är vi beroende av bina för att få mat. Minst en tredjedel av vad vi stoppar i munnen är beroende av pollinering, det vill säga att när bina hämtar nektar så befruktar de också växterna och ser till att det blir till exempel bär, raps, frukt och klöver. Frukterna och bären blir större godare och vackrare ju fler gånger ett bi besöker blomman och skördarna kan öka ända upp till 70 procent. Det finns alltså stora vinster att göra genom att odla honungsbin som kan pollinera i sitt närområde (1–3 kilometer), och genom att skapa bra förhållanden för vilda pollinatörer som humlor, vilda bin. Genom att se till att det finns en blandad växtlighet (biodiversitet) och att använda så lite kemikalier som möjligt gör vi både pollinatörerna och oss själva en tjänst. För utan deras enträgna arbete skulle våra matbord vara en mycket fattig upplevelse.

Lotta och Paul

Erfarna biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen och nybörjaren Paul Svensson. Foto: Anna Lind Lewin.

Föreningen Svenska Bin där jag har turen att få arbeta med biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen, har som mål att visa nyttan och nödvändigheten med bin, honung och pollinering. Det gör vi bland annat genom att knyta ihop kockar med lokala biodlare. Och ge stöd till de som vill odla bin själva, som Paul Svensson. Hela familjen Svensson och stora delar av personalen från Fotografiskas restaurang tog emot när bina landade i hans trädgård på Älgö. Så hyllade och viktiga borde alla bin får vara!

Mio och Love

Paul Svenssons söner Mio och Love i full biodlarutrustning. Foto: Anna Lind Lewin.

Sverige har jämfört med USA och en del andra länder en frisk och stark biodling. Men det behöver bli fler odlare med fler bin för att näringen säkert ska kunna stå emot sjukdomar och klimatförändringar. Därför är det positivt att intresset för biodling ökar stort och att fler kvinnor och unga kommer in i branschen.
Många svenska bönder och odlare börjar nu också inse att vi inte kan ta bina för givna, en del odlar bin själva, en del hyr av lokala biodlare.

Martin Svensson1

Martin Svensson på Binära. Foto: Anna Lind Lewin.

Häromdagen när jag var mitt i äppelblommen på Österlen och träffade biodlaren Martin Svensson som säljer pollineringstjänster till Kiviks musteri fick jag lära mig ännu mer om det viktiga samspelet mellan pollinering och odling. Deras 12 hektar odlingar på Kivikås är beroende av hans bin.

Nu höll jag på att glömma honungen, som verkligen inte är en bisak. Honung finansierar en del av biodlarens och binas pollineringsarbete. Den är rysligt god och dessutom nyttig, till skillnad från det vita sockret.

Så när du köper svensk honung bidrar du av bara farten till pollineringen av svensk mat och natur. Pollinera mera!

  • Instagram
  • LinkedIn

Anna Lind Lewin

Mrs Food, a k a Anna Lind Lewin är kommunikationsexpert med mat och råvaror som specialitet. Kroniskt nyfiken på allt och alla som kämpar för, och bidrar till en mer hållbar, rättvis och god matvärld. Här publiceras mina egna texter och foton om inget annat anges.

kontakta mig här.

Instagram

Loading...

Kategorier

artiklar Barnens Matskola Dryck Hjältar & vinnare Hållbarhet Kockar Legender Mat nedslag nyheter Stories Uncategorized

Senaste inläggen

  • Öl med terroir när Skåne samarbetar med Småland
  • Lokala producenter dukade upp när gastro-eliten kom till Malmö
  • Skånska Drycker – Sveriges första regionala dryckesmässa
  • Kålrotsakademien satte mångfaldsrekord på restaurang Rutabaga
  • Svenska musterier tar marknad

© 2014 Mrs Food

Kontakta Mrs Food

Copyright © 2021 · Magazine Pro Theme on Genesis Framework · WordPress · Log in