Öl med terroir när Skåne samarbetar med Småland

Den lokalproducerade ölen har haft stor framgång i hela landet. Enbart i Skåne finns idag 40-talet hantverksbryggerier vars öl är uppskattad på festivaler, mässor och krogar. Men få bryggare använder lokal råvara – humlen och malten är till stor del importerad. Livsmedelsakademin samlade forskare, lantbrukare, bryggare och förädlare av malt för att undersöka hur man kan öka den inhemska produktionen. Mötet hölls måndagen 11 mars på Remmarlövs Gårdsbryggeri utanför Eslöv och var en uppföljning av temadagen om humle som hölls på Korngården i Staffanstorp 20 augusti 2018.


Ölen Skånsk Tripel är brygd helt på skånska råvaror. 
Foto: Anna Lind Lewin.

I Skåne finns idag inget mälteri som kan ta hand om lokalt odlat spannmål men i Hovmantorp i Småland satsar företaget Brewmaster på en större anläggning som kan leverera ursprungsmärka malt. Dit skickar bland annat Karlsfälts gård utanför Ystad sitt korn och fler skånska odlare kommer att följa efter.

Hörby Lantmän först i Skåne
Hos Hörby Lantmän har man hittat ett annat sätt att kunna sälja en lokal råvara till bryggerierna. Genom Lantmännen är man delägare i mälterianläggningen Vikingmalt i Hamstad som idag mältar nästan allt korn för svenska marknaden.
– Jag ville ta vara på det lokala ursprunget så jag bad dem ta in vårt skånska spannmål och skicka tillbaka det som tydligt ursprungsmärkt.
– Nu kan vi sälja pilsnermalt och pale ale-malt från lokalt skånskt korn till bryggare som ser fördelen med lokala råvaror, berättar vdn Olof Persson stolt.
– Idag är det mycket småbryggare som kommer in och är lyriska över vår malt. Jag har bara ett krav när de handlar att de ska komma tillbaka med en flaska de bryggt av vår malt, och nu har jag en rätt omfattande samling flaskor. Trots att ekologiskt odlat korn är på väg uppåt så skulle jag säga att lokalt idag har blivit mycket hetare än ekologiskt.


Thomas Björklund och svärdottern Lyndsey Björklund från Warbro Kvarn. Foto: Anna Lind Lewin.


Pionjärer i Sörmland mältar lokalt kulturspannmål

En av de maltproducenter som tidigt satsat på lokala samarbeten är Warbro Kvarn i Sörmland – en pionjär inom kulturspannmål som idag har samarbeten med flera lokala bryggerier som Nils Oscar, som också vunnit pris med sin kellerbier på malt från kvarnen.
– Vi har sett utvecklingen hos bagarna. När bageritrenden började använde de vanligt standardmjöl. Sedan fick de upp ögonen för dinkel och emmer och nu vill man ha mjöl av tydlig sort och ursprung. Vi hoppas att utvecklingen på ölsidan ska följa samma mönster. På senaste tiden har det lossnat, berättar Thomas Björklund.
– Om alla Sveriges små bryggerier ska överleva i framtiden så måste de hitta sätt att profilera sig gentemot varandra och då blir råvarans ursprung en variabel.

Ölets råvara påverkas av platsen precis som vin
Urban Nilsson, grossist på Humlegårdens Ekolager, en av Sveriges största e-handelsplatser för bryggerier och hembryggare, ser hur utvecklingen sakta men säkert går mot mer lokalt.
– Intresset ökar hos de mindre producenterna. Ölindustrin och deras leverantörer har efterfrågat jämn kvalitet och velat få fram en exakt samma produkt år efter år. Då fungerar inte små batcher av malt och humle. Men om vi börjar betrakta öl som man gör med vin, en föränderlig produkt som påverkas av årgång, plats och produktionsmetod, så kan vi få en väldigt intressant utveckling som gynnar lokalproducerat.


Urban Nilsson, Humlegårdens Ekolager, Bosse Bergenståhl, Lundabryggeriet och Peter Nygren från Brewmaster provar olika maltsorter. 
Foto: Anna Lind Lewin.

Öl inte lika lokal som maten
Medan utvecklingen av närproducerade matprodukter helt naturligt började med den lokala råvaran, så började mikrobryggarna med att ta fram en produkt som ofta var inspirerad av andra länders ölkultur. Och då har det varit enklast att använda malt och humle därifrån också, för att får rätt slutprodukt.
– I Skåne har vi ändå kommit längre än de danska bryggerierna, menar Jannie Vestergaard från Livsmedelsakademin. Vi måste föra en öppen diskussion om vad som krävs för att få kalla en öl lokal, när nu en stor del av råvaran inte är det.

Johan Zethraeus från Brewmaster i Hovmantorp testar malt med de skånska bryggarna.

Skånska råvaror kan bidra till marknadsföringen
På Remmarlövs Bryggeri har man producerat den hittills enda ölen med helt skånska råvaror som tagit sig in på Systembolaget – Tripel Skåne. Innan dess fanns inte ens öl med 100 procent svenska råvaror i hyllan.
– Det är en härlig känsla att kunna brygga på något som är producerat runt knuten, säger Hampus Olofsson, bryggmästare på Remmarlövs gårdsbryggeri.

Bosse Bergenståhl på Lundabryggeriet menar att det finns en stor fördel med lokala råvaror.
– När man berättar för folk att råvaran är skånsk så reagerar de positivt. Jag kan se en stor poäng med ursprungsmärkning för skånsk malt.

Korngården utanför Staffanstorp som både odlar korn, har Sveriges största humleodling och eget bryggeri, kommer att skicka sitt korn till Brewmaster i Småland och sen ta tillbaka det för egen bryggning.
– Då har vi vår egen humle och egen malt. Mer lokalt än så kan det inte bli, förklarar David Ögren på Korngården.

—————————–

Deltagare på workshopen: Warbro kvarn, Charlis Brygghus, Lantmännen SW Seed, Remmarlövs Gårdsbryggeri, Sydkustens gårdsbryggeri, Lundabryggeriet, Hörby Lantmän, Brewmaster, Korngården och Kornheddinge bryggerikompani, Skånes dryckesproducenter, Gavelin Wine, Karlsfälts gård, Humlegårdens ekolager, Lunds universitet, SLU i Alnarp. Foto: Anna Lind Lewin.

 

IMG_9268

Temadagarna om lokal malt och humle är en del av Pilot Dryck som drivs av Livsmedelsakademin. Inom projektet har man sedan början av 2018 arrangerat en rad föreläsningar, events och workshops kring öl och lokala råvaror i samarbete med Jakob Thomsgård, ordförande i Skånes Dryckesproducenter. Projektledare och kommunikatör är Anna Lind Lewin.

Det bubblar i Skåne!

IMG_1697

Drycker från Apolinaire visas upp på Must SM som i år för första gången hölls på Kiviks musteri. Foto: Anna Lind Lewin.

Vad är det som gör att det pyser av innovation och entreprenörskap hos Skånes alla dryckesproducenter just nu?
Vingårdar frodas, nya lyxiga alkoholfria drycker skapas och ölbryggerierna går på högvarv. Cidertillverkningen ser ljust på framtiden och Sveriges första Must SM hölls i juni på Kiviks musteri. Internationell uppmärksamhet har gett råg i ryggen åt många producenter.

I oktober kan flera av dessa innovativa produkter tävla om Matverk Skånes nya Dryckespris.

En rad olika företag, initiativ och kompetenser ligger bakom det skånska dryckesundret. En av dem ligger i Fjälkinge utanför Kristianstad: Centrum för Innovativa Drycker/CID på SLU* Balsgård. Som tävlingsledare för Matverk Skåne bjöd jag tillsammans med Kimmo Rumpunen på CID in till en inspirationsdag i juli för nya dryckesproducenter. Vi blev guidade genom odlingarna och pilothallen för dryckesproduktion där producenter kan hyra in sig och testa olika processer och förpackningslösningar. Dit borde många fler nyfikna och innovativa producenter och odlare ta sig för tillgång till kunskap och möta mångfalden sorter, smaker och möjligheter.

Martin Ragnar

Martin Ragnar från Dryckesakademien provar sig igenom blåbärssorterna. Foto: Anna Lind Lewin.

Provodlingar kan ge oss mera bär och frukt från Skåne
Pilothallen ligger bredvid SLU:s provodlingar av bär och Elitplantstationen, (visst låter det lite sciencefiction?) där man förökar man nya nya sorter. Här finns 600 sorters äppleträd (!) och provodlingar av bär som vinbär, krusbär och hallon. Syftet är att ta reda på vilka sorter som är lämpliga till vad och vilka exemplar som klarar sig bäst.
Det kan låta enkelt men när jag vandrar längs med fälten där nästan 6 000 plantor svarta vinbär provodlas för att testa vilka som fungerar bäst i ekologisk odling, inser jag storheten i detta. Här finns kunskapen som kan ge oss en högre inhemsk produktion av bär och frukt och fler förädlade produkter från Skåne. Varför i hela världen ska vi importera när det finns så bra möjligheter att odla själva? Och till att utveckla nya regionala framgångsprodukter med terroir från Skåne. Kimmo berättar att vi idag odlar en liten del av de bär vi konsumerar. Rabarber, vinbär och krusbär skulle vi i Sverige kunna odla mycket mer utav. För att inte tala om hur goda produkter det kan bli.
Läs mer om hur SLU testar nya bärsorter
*
 SLU: Statens lantbruksuniversitet

P1200401

Svarta vinbär kan vi odla mycket mer utav. Foto: Anna Lind Lewin.

Nyfikna näsor och smaklökar välkomna
Kimmo och hans kollegor undersöker växternas odlingspotential och egenskaper vid förädling och gör även gjort en kartläggningar av smakegenskaper till exempel vilka äpplen som passar till must, brandy, cider etc – kunskap som ger en bra plattform till att börja resan som dryckesförädlare.
Här gäller det att vara nyfiken och modig – och att ha näsa för doft och smak, såklart.

Sodalicious och Hönsinge hantverksryggeri.

IMG_1629

Truls och Theo från Resqued fruts.

Alkoholfritt går snabbt framåt
Producenter som använt pilothallen på CID är bland andra nystartade Apolinaire, som gör ekologiska drycker med äpplemust som bas som kryddas med rosmarin, lime, lingon eller blåbär för vuxen smak och Fredrik Beskow från Bjärehalvön som utvecklat den fram sin avalkoholiserade måltidsdrycken Vy. Båda dessa tillverkare satsar på exklusiva alkoholfria drycker för vuxna, en marknad som ökar. Här har också Berga Bruk tagit fram sin hajpade potensdryck ”Folksoda”, som spelar en viktig roll i filmen Hundraettåringen.

I Helsingborg arbetar smarta företaget Requed fruits på att rädda den frukt som kommer in i hamnen på väg till bland andra Ica. De vill förhindra att över 30 procent av all odlad frukt slängs, och deras snabbfotade räddningsarbete har lett till en hel serie fruktjuicer nu säljs över hela landet.

Klagshamns vingård Skånska Spritfabriken

Murat Sofrakis från Klagshamns vingård och Jan Rothman från Skånska Spritfabriken. Foto: Anna Lind Lewin.

Vinlandet Skåne växer
Samtidigt växer de skånska vinodlingarna i antal, och deras verksamheter innehåller både gårdsrestauranger, bussturer, smakprovningar och festivaler. Som ”Smaka Svenska Viner”-festivalen i juli på Skepparp på Österlen.

Idag finns det 10–15 vinodlare i Skåne. Det enda man ännu inte kan åstadkomma är att besökarna får köpa dryck med sig hem.
Detta till trots – många producenter samarbetar och nätverkar för att lyfta de lokala dryckerna.
På Hällåkra vingård bjöd man i början av augusti in sina grannar i bygden och man kunde förutom deras egna viner smaka på öl från Hönsinge hantverksbryggeri och Sodalicious kvalitetsläsk tillverkad i Trelleborg. Hönsinge experimenterar gärna och testar just nu nya drycken Vinöl och samarbetar med innovativa företaget Fruktstereo kring en dryckesvinäger. Hönsinge är ett av nära 30-talet mikrobryggerier i Skåne just nu.
I Klagshamn finns pionjären Murat Sofrakis, som är en av pionjärerna inom den stadigt växande vinodlingen i Sverige.
– Den skånska jorden och vårt klimat är unikt, det gäller bara att välja rätt sorter.
Att detta fungerar har Murat bevisat med sina hantverksmässigt framställda viner vunnit fina priser i internationella vintävlingar. På Skånes matfestival visade han bland annat upp det nya vinet Strutharald av druvan Solaris.

Ny förening för skånska dryckesproducenter
Jannie Vestergaard, verksamhetsledare på Smaka på Skåne är också en av initiativtagarna bakom nystartade föreningen Skånes dryckesproducenter.
– Just nu har Skåne en explosiv tillväxt av olika dryckestillverkare, det råder det ingen tvekan om. Inom ett år tror jag att vi åtminstone har 30 medlemmar, säger hon i en intervju i Sydsvenskan. Föreningen kommer att driva frågan om gårdsförsäljning och vill stärka Skåne som dryckesdestination.
Det ser jag fram emot!

Kimmo Rumpunen

Kimmo Rumpunen på Centrum för innovativa drycker på SLU Balsgård. Foto: Anna Lind Lewin. 

Matverk Skåne lyfter drycken i år
Produktutvecklingstävlingen Matverk Skåne vill lyfta förädlade livsmedelsprodukter som tagits fram under året. Råvaran ska vara skånsk och produkten nyskapande i någon aspekt. I år vill vi lyfta de skånska dryckerna extra mycket och har därför tagit fram ett regionalt dryckespris. Matverk Skåne driver tävlingen i samverkan med Smaka på Skåne och CID/SLU Balgård.

Matverkstävlandet ger nya kontaktytor
Förra året var Skånska Spritfabriken i Södra Sandby en av vinnarna i Matverk med sin Äppelglögg.
Under detta år har Jan Rothman på Skånska Spritfabriken skördat internationella framgångar med sitt Gin G, som vunnit pris som världens bästa till Gin och Tonic i ”The International Spirit and Wine Competition”.
Jan Rothman menar att tävlingen Matverk genom mötet med den juryn gav honom nya möjligheter till utveckling, nätverkande och distribution.

Dags att lämna in bidrag!
Årets jury innehåller även i år tunga skåningar som Titti Qvarnström och Tareq Taylor.
Andra kompetenta namn är Jannie Vestergaard från Smaka på Skåne, Hannes van Lunteren på Krinova, Kimmo Rumpunen från CID och Daniel Mervar på Menigo.

matverkskanes-jury

Matverk Skånes jury 2016.

Själv är jag tävlingsledare för andra året, och ser med spänning fram emot årets bidrag.
Hör gärna av dig med frågor och anmälningar till Anna Lind Lewin 070-656 31 31, anna@lindlewin.se.
Som synes ovan ser detta ut att vara en bransch med övervägande delen manliga producenter, så varmt välkomna alla kvinnor som har idéer kring dryck …

Finalen går av stapeln 19 oktober i Malmö och produkter ska vara inlämnade i början av oktober. Skicka intresseanmälan till: anna@lindlewin.se så skickar jag mer material. Läs om rikstävlingen på matverk.se

och min berättelse om förra årets rikstävling Matverk i Nyköping

 

___________________________________________

Läs mer om Centrum för Innovativa Drycker CID

Har du en idé om dryck som du vill testa?
Kontakta CID och Kimmo Rumpunen för guidning och konsultation
Kimmo.Rumpunen@slu.se

Läs mer om utveckling av bärsortimentet i ett faktablad från SLU:
https://pub.epsilon.slu.se/14270/7/svensson_et_al_170427.pdf

Läs om den nya föreningen Skånes dryckesproducenter

Dryckesakademien startade våren 2015 av bland andra gastrohistorikern Martin Ragnar och bryggaren Claes Wernersson
svenskadryckesakademien.se

Fakta om dryckestillverkning i Sverige:
http://sverigesbryggerier.se/lask/lasktyper

Läs mer om Skånska Spritfabriken :
www.skd.se/2017/08/01/skansk-gin-varldens-basta

Hönsinge hantverksbryggeri:
honsingehantwerksbryggeri.se/main.html