Matverk sniffar upp Sveriges mest innovativa producenter

Matverk 2017

Matverksfinalister från 17 regioner. Foto: Anna Lind Lewin.

29 mars är det dags för final i ett av Sveriges mest innovativa matevent – Matverk.
Inte bara en mattävling – utan en kraft som stimulerar samarbete och nytänkande runt om i hela landet. Som inspirerar och utmanar den rådande produktionen och visar på värdet av lokalt odlat, lokalt uppfunnet och lokalt konsumerat. Grundarna Mathias Dahlgren och Hans Naess ville röra om i den svenska matvärlden och se till att matsamtalet bubblar fritt i hela landet. Det har lyckats – ända sedan starten 2013 ökar tävlingen sitt genomslag runt om i Sverige.

Jag deltar själv på forumet 28–29 mars i Nyköping och kommer att följa och lyfta allt som händer i form av samtal, möten, presentationer och provsmakningar.
Häng med Mrs Food ner i grytan!

Regionalt arbete leder till nationellt genomslag
Tävlingsledare som jag själv jagar landet runt som besatta tryffelsvin för att hitta och lyfta de bästa nya livsmedelsprodukterna i våra landsändar. Syftet med Matverk är att lyfta nytänkande, hållbarhet och regionala råvaror. Samarbete är kärnan: vi jobbar med matchmaking, kunskapsspridning och med att marknadsföra tävlande och finalister. Självklart är vi galet lokalpatriotiska – jag hejar förbehållslöst på Matverk Skåne och årets vinnare Ådala gård och deras fermenterade, umami-stinna, råa chilisås. Men jag är också nyfiken på allt det andra som kommer fram, alla idéer och samarbeten. Det är grymt stimulerande att träffa så många uppfinningsrika, engagerade människor som är beredda att ta en risk och skapa en helt ny produkt.

Behövs det verkligen fler produkter?

Det är sant att det redan finns väldigt mycket produkter i butikshyllorna. Fler och fler smaker, fler och fler förpackningar, man kan faktiskt se sig vindögd bland alla varianter. Men om vi tittar närmare – vilka står bakom ökningen? I många fall samma företag som redan äger hyllutrymmet, samma grundrecept och samma grundråvaror som bara expanderar sitt sortiment. Och var kommer råvarorna ifrån?

Att Sverige har en hög egen innovationsförmåga och utvecklar nya livsmedelsprodukter innebär såklart arbetstillfällen i livsmedelsindustrin men ger också överlevnadsmöjligheter för odlare, uppfödare och bönder som ofta tjänar mer på de förädlade produkterna än på själva råvaran. Gårdsbutikerna och caféerna kan vara byggsten som gör att en verksamhet på landet går runt. Nu ökar de ökar stadigt och bidrar till besöksnäringen genom att turisterna kan möta ett mer attraktivt, öppet och smakfullt Sverige.

Vill man sedan fundera över vad detta kan betyda för att säkra vår livsmedelsförsörjning kan man läsa detta inlägg från LRF

Mathjältar skapar nytt svensk skafferi
Stoltheten över våra egna mathjältar och vinnare som förra årets vinnare Ramslöksgremolata från Gotland, getglassen Gettergoda från Dalsland eller den exklusiva hjortrondrycken Ganjal från Norrbotten är livsviktig. Varje sån produkt gör Sverige rikare och säkrare på sin egen existens i världen.

I år tävlar sörmländsk tempeh, korvar på bisonkött och lyxig kycklinglever från Gästrikland med bland andra västmanländska ärtburgare, HallåMiburgare från Hälsingland, Lingonglass från Medelpad och läsken Jordbubbis från Småland.

Tung jury
Det nationella jurymötet på Menigo i Stockholm samlar sedan fem år några av de skarpaste i matvärlden för att analysera smak och marknadspotential. Kockarna Paul Svensson, Elisabeth Johansson, Malin Söderström och Mathias Dahlgren, för att nämna några, lägger ideellt arbete på att testa de nya produkterna.
(Se hela riksjuryn längre ner.)
– Det är fantastiskt kul att sitta i riksjuryn för Matverk, säger Elisabeth Johansson, kock, konditor och kokboksförfattare. Det är nu femte året i rad och trenderna inom förädlingen syns väldigt tydligt. I år har flera av finalisterna valt att förädla växtprotein istället för animaliska produkter, vilket också känns mer klimatsmart, en spännande utveckling. Det känns som det riktigt bubblar där ute av kreativa idéer.

Även ute i de 17 tävlande regionerna samlas lokala experter på mat, innovation och entreprenörskap – hos oss i Skåne bland annat Titti Qvarnström, Tareq Taylor och Nina Christensson.

Häng med i utvecklingen!
Nu är det en månad tills vinnaren koras på Gastronomiska Samtal i Nyköping 29 mars, där alla lag får visa upp sina produkter för inbjudna kockar, producenter, media och blandad matmaffia.
Nytt för årets forum är samarbetet med Stockholm Resilience Center som lett fram till temat ”Det Goda Skiftet”.

Matverk 2017. Foto: Anna Lind Lewin.

Smakjuryns ordförande Mathias Dahlgren och krögaren Elaine Asp. Foto: Anna Lind Lewin.

Mina tidigare inlägg från Matverk och Gastronomiska samtal:

Skånska Matverksvinnare 2016: Ådala gård med chilisåsen Rocoto Raw

Gårdsfisk inspirerar med hållbara lösningar för fiskuppfödning

Vem ska betala utvecklingen i matsverige?

Gastronomiska samtal – att rädda världen genom maten

Fler kvinnor vid-spisen Mrs-food-leder-samtal-om-jamstalldhet-på-Gastro-Nord

Matverk 2017. Foto: Anna Lind Lewin.

Menigo och marknadschef Mia Sundling har ett långsiktigt engagemang i Matverk och Gastronomiska Samtal. Foto: Anna Lind Lewin.

Matverk 2017

Elisabeth Johansson sniffar sig fram till en vinnare. Foto: Anna Lind Lewin.

Matverk 2017. Foto: Anna Lind Lewin

Christina Möller arbetar i styrelsen och sitter i marknadsjuryn. Foto: Anna Lind Lewin

Matverk 2017. Foto: Anna Lind Lewin.

Smakjuryn med Carro Tallving från Dryck, Karin Bodin från Polarbröd och Caroline Cederbladh från Sabis. Foto: Anna Lind Lewin.

 

 

Stefan Eriksson Paul Svensson

Stefan Eriksson och Paul Svensson smakar ärtburgare. Foto: Anna Lind Lewin.


Varför är Matverk viktigt?
4 röster från juryarbetet för Matverk 2017:
Carin Bodin från Polarbröd och Caroline Cederbladh från Sabis
Johan Ununger Saltå Kvarn
Mia Sundling på Menigo

Mer om Gastronomiska Samtal och Matverk
Newsdesk: http://www.mynewsdesk.com/se/gastronomiskasamtal/news/idag-den-9-februari-avgoers-vem-som-vinner-matverk-2017-219063
Facebook: https://www.facebook.com/GastronomiskaSamtal

Riksjury
Smakjury
Mathias Dahlgren, hedersordförande, Gastronomiska Samtal
Elisabeth Johansson – kock & konditor
Elaine Asp, krögare
Malin Söderström, kock
Martin Berg, kock
Per Åkerlund, kock
Paul Svensson, kock
Stefan Eriksson, Råvaran

Marknadsjury
Carin Granlund Olsen, verksamhetsledare Gastronomiska Samtal
Johan Skogh, Menigo
Christina Möller, hedersdoktor
Anna Henning Moberg, Torsåkerprojektet, Axfoundation
Karin Bodin, Polarbröd
Caroline Cederbladh, Sabis
Johan Ununger, Saltå Kvarn
Carro Tallving, entreprenör
Per Erklin, Cajsa Warg

Vem vinner 2017?
Gratinerad krabba – Bohuslän
Frukostströssel – Dalsland
Överstekvarn Chili senap – Gotland
Foie de Poulet – Gästrikland
HallåMiburgare – Hälsingland
Lingonglass – Medelpad
Pommes de Fleur – likör – Närke
Jordbubbis – Småland
Rocoto Raw – chilisås – Skåne
Shake Awhey! – vassledryck – Stockholm
Sörmländsk Tempeh – Sörmland
Fryken Lättöl – Värmland
Ärtburgare – Västmanland
Bisonfärsking – Västergötland
Aborrkaviar – Åland
Slaktarens hemlighet – Höga Kusten/Ångermanland
Tudor Superprinsar – Östergötland

Fiskar som odlas på torra land kan rädda haven

IMG_4938

Johan Ljungquist på Gårdsfisk stekte Rödstrimma tillsammans med kockarna Peter Runesson från Smak I Malmö och André Qvarnström från Bantorget 9 i Lund. Foto: Anna Lind Lewin.

Kockar och matlagare i Sverige borde hålla utkik efter fisk som fötts upp på landbacken. Genom att äta fisk odlad i lador kan vi rädda havslevande fiskarter från utrotning, som ålen.

Förra inlägget jag skrev handlade om mötet som jag 22 augusti arrangerade på restaurang Smak i Malmö. Om man bortser från att en förrymd tjur och ett svårparkerat släp gjorde att bägge huvudtalarna kom en timme försent, så var detta inspirationsmöte en lyckad tillställning. Skåningarnas naturliga fallenhet för mingel och samtal gjorde att allt föll på plats i sinom tid.

Kulturrashöns och tropiska fiskar
Huvudtalarna i fråga var multibonden Johan Widing från Bokeslundsgården i Höör och pionjärerna Gårdsfisk från Tollarp.
Medan Johan Widing har ett passionerat för hållande till svenska kulturraser av både nöt, fågel och gris har Gårdsfiskarna lika intensivt satsat på att utveckla svensk fiskodling. Deras halvgalna satsning att odla den tropiska fisken tilapia i en gammal lada i Tollarp har börjat ge mycket gott resultat.

IMG_4939Odlar hållbar fisk i lagården
Johan och Mikaels affärsidé är att som bedriva miljövänlig fiskodling under tak i svenska ladugårdar – ett system som kan utvecklas till en franchise och spridas till andra nedlagda eller nedläggningshotade jordbruk runt om i S verige.
– Vår vision är att odla en av världens mest hållbara fiskar och att vi ska kunna äta den utan bidra till överfiske, miljöförstöring och övergödning. I vårt slutna system på landbacken kan det näringsrika restvatten, rikt på foderrester och fiskbajs, lätt återanvändas som gödningsmedel på åkrarna istället för att pumpas rakt ut och bidra till övergödning. Tilapia har hög resistens mot sjukdomar och kan till skillnad från andra odlade arter leva på vegetabiliska proteiner.

Klipp på Blocket krävde tung renovering
Vägen till försäljning och framgång har varit både skitig och krokig. Med bara 2 miljoner i startbudget letade de på Blocket och köpte den billigaste skånska lada de kunna hitta. Så följde år av svett och muskelvärk då de i princip gjorde allt själva utom att dra elen. Som att frakta bort 20 containrar med skrot och 200 kubik grus, lägga om tak, riva väggar och innertak, isolera, bila och gjuta golv.

Hållbarhet lönsamt säljargument
Att de så tydligt bestämt sig för att att arbeta med naturen och ta fram en hållbart odlad fisk som inte övergöder vattendragen har nu slagit an hos både Coop och andra butikskedjor som nu säljer Rödstrimma. Och att de just tagit hem Änglamarkspriset 2016. Läs motiveringen här
Runt om i landet pågår andra liknande satsningar på odlad fisk – hos Lantfisk i Surte och Ekofisk i Landskrona som i sin produktion tar vara på spillvärme från Boliden Bergsöe.

God respons bland skånska kockar
Hur smakade fisken vill ni kanske veta? På plats på Matverksmötet var tiotalet kockar, bland andra Titti och André Qvarnström, Alexander Wugh, Brian Mårtensson, Victor Waldenström, Jennie Walldén, Cecilia Vikbladh och Pim Sahlgren som smakade stekta munsbitar som serverades direkt ur pannan av de bägge entreprenörerna.

IMG_4964

Flera av kockarna hade inte smakat Rödstrimma innan och var förvånade över hur god den var. Odlad tilapia från Asien har tidigare dragits med ett dåligt rykte för sin lite sumpiga smak och även rödmarkerats av WWF på grund av odlingsmetoder som inte är hållbara.
– Vi har strikta krav på vår produktion både avseende miljö och hälsa där vattenkvaliten är helt avgörande för fiskens kvalitet. Mår fisken bra så smakar den bra, säger Johan.

Hållbart odlad fisk runt om i landet
Nu lanserar både Gårdsfisk och Lantfisk en odlad art som heter Clarias, som rökt kan bli en hållbar och etisk ersättare till den hotade ålen.

Genom att köpa hållbart odlad fisk kan vi bidra till mer levande hav och skapa nya affärsmöjligheter för lantbrukare och på köpte får en mer levande landsbygd.

Gårdsfisk: www.gardsfisk.se
Lantfisk i Surte: www.lantfisk.se
Ekofisk i Landskrona: www.ekofisk.se

Mer om Matverk Skåne: https://www.facebook.com/matverkskane

Detta inlägg ligger också på http://cheffle.se/blogg/gastblogg-fiskar-som-odlas-pa-torra-land-kan-radda-haven/

gårdsfisk

Ska de små producenterna betala utvecklingen i Matsverige?

bild Matverk artikelAlger, ogräs, tång, kombucha, Oumph och seitan – man kan lugnt säga att kommit nyheter i våra butikerna de senaste åren. Såpass att man emellanåt har svårt att hänga med. Från att varit ett brunsås- och falukorvsland kryllar Sverige numera av syrade produkter och vegetariska alternativ. Små mejerier och ysterier sticker upp som svampar i hela landet och mobila slakterier har blivit stor framgång genom Hälsingestintans modiga satsning.

Men vem är det som driver utvecklingen egentligen? Vems tid och kapital är det som förbrukas och vilka är det som tar risken?

Efter att ha arbetat med ett antal utvecklingsprojekt som Exceptionell Råvara, Matlandet.se och Matverk är min bild att utvecklingen och drivs av de små producenterna. De som redan bär upp lantbruk och livsmedelsproduktion och sliter med lönsamheten.

Ett exempel som jag följt är buljongproducenten Nils Wetterlind som grundade sitt företag Scandinavian Organics i ett litet produktionskök ute i Johanneshov utanför Stockholm. Han hade bott i London kunde inte begripa varför vi i Sverige inte kunde köpa bra näringsrik buljong kokt på resterna av de bästa råvarorna – sådan buljong som bra restaurangkök eller duktiga husmödrar alltid har lagat. Han var först på svenska marknaden och fick arbeta för att övertyga butikerna om att äkta buljong överhuvudtaget var säljbar och något som konsumenterna efterfrågade. Sedan följde fler fonder och färdiga soppor av hög kvalitet. Plötsligt fanns en ny hylla i butiken. Och vips så kom det också liknande färdiga soppor och buljonger från etablerade aktörer som hängde på det nyskapade behovet.

En annan innovatör i framkant är Anna-Kajsa Lidell på Food for progress som arbetat hårt med att utveckla grönt protein och står bakom både Beat Burger (50% bönor 50% kött) och sojaproteinet Oumph.

Det jäser även bland grönsakerna – Victoria Ek på företaget Syrat och Jenny Neikell alias Surtanten har missionerat om jäst, mögel och bakterier och medverkat till att många krogar nu som en självklarhet serverar syrat och picklat.
En annan matproducent som jag beundrar och följer är Gårdsfisk som tagit fiskodlingen upp på torra land genom att utveckla ett uthålligt koncept för fiskodling i slutna, recirkulerande system. Detta system gör det möjligt att tillvarata näringsöverskottet från fiskfodret och använda slammet på åkrarna istället för att det hamnar i havet som övergödning. Och detta sker av alla platser i en övergiven lada i Tollarp! Deras koncept är skalbart och visionen är att det ska växa och skapa nytt liv för nedlagda gårdar på landsbygden.
Listan kan göras lång och jag återkommer framöver till fler av pionjärerna.

Vem är det då som deltar i kurser och workshops och tävlingar som premierar matkvalitet och innovation? Till den landsomfattande innovationstävlingen Matverk som jag arbetar med, anmäler sig nästan uteslutande ambitiösa mejerister, vegokockar, köttuppfödare, bär- och fruktförädlare och bagare med små till medelstora företag. De ställer upp och kommer på workshops och inspirationsmöten, de minglar och nätverkar. De använder sin knappa fritid för att lära sig nya saker och skapa matprodukter som de själva vill ha.

Vad gör de stora matföretagen under tiden? Vad gör butikskedjorna? Och krogbranschen?
Min bild är att de etablerade storföretagen ofta väntar tills ett nytt produktsegment blivit väl etablerat genom de små pionjärernas risktagande och idoga arbete.

Om vi på allvar ska kunna utveckla maten och livsmedelsproduktionen måste de etablerade aktörerna inom matbranschen och i de finansiella systemen vara med och ta risker. Den vettigaste och mest belönande CSR- aktiviteten måste ju vara att understödja utvecklingen av den bransch man faktiskt lever av – faktiskt långt viktigare än att sponsra idrottstävlingar, konst och musik.
Grossisterna har sedan några år börjat engagera sig i utvecklingen. Menigo sponsrar innovationstävlingen Matverk och och Martin&Servera är en av drivkrafterna bakom Exceptionell Råvara. Bägge projekten syftar till att lyfta kvaliteten på råvaror och bidra till utvecklingen av nya matprodukter.

Jag efterlyser en ett matland där många fler av de stora aktörerna är med och investerar rejält i den nödvändiga utvecklingen. Där de stora matföretagen vill skapa drivhus för många små innovativa plantor och bidra med marknadsföring, logistik och distribution.

Mat är inte vilken bransch som helst, mat är i grunden en av de få saker vi verkligen behöver. Livsmedelsförsörjning och matproduktion är inte en fråga om smak.

—————————————–

Är du nyfiken på Gårdsfisk och Johan Widing på Bokeslundsgården? (Johan har lagt stor möda på att kartlägga och föda upp nästan utrotningshotade svenska kultur- och lantraser av fågel).
Välkommen på inspirationsmöte inför tävlingen Matverk Skåne på restaurang Smak i Malmö måndag 22 augusti kl 17.30.
Anmälan till anna @ lindlewin.se
(Restaurang Smak ligger i Malmö Konsthall)

Tävlingen Matverk drivs sedan 2013 av ideella föreningen Gastronomiska Samtal och startades av kocken Mathias Dahlgren och Sörmlands matambassadör Hans Naess. Här uppmuntras producenter, kockar och förädlare att samarbeta och uppfinna nya hållbara och spännande matprodukter.
2015-16 vann Gotland Matverk med en Ramslöksgremolata, dessförinnan har produkter som getglass från Dalsland, färdigkokta Bohusmusslor i vinsås och kallpressad hjortrondryck från Lappland korats till vinnare.

Läs mer om tävlingen Matverk och Gastronomiska Samtal, ett forum från jord till bord, som varje år hålls i Nyköping: www.gastronomiskasamtal.se

Läs om Gårdsfisk i Tollarp: www.gardsfisk.se

Läs om Johan Widing på Bokeslundsgården: https://bokeslundsgarden.wordpress.com

Läs om fler spännande matprojekt på www.lindlewin.se och www.mrsfood.se

Gastronomiska Samtal – att rädda världen genom maten

IMG_0609

Ekobonden Adam Arnesson.

I veckan som gick var jag med och hjälpte fram en mirakulös tillställning – Gastronomiska Samtal i Nyköping. Jag fick chansen att vara med i teamet som driver detta, bjuda in olika experter och bidra till att sprida samtalet till sociala medier och press. Detta fjärde år ville Gastronomiska Samtal verkligen visa för omvärlden hur mycket viktiga saker som händer de två dagarna då samtalen hålls i Nyköping, och ännu tydligare än de tidigare åren lyfta innovatörerna i Matverkstävlingen som hjältar.

Och som det samtalades och möttes. Prins Carl Philip deltog, liksom landshövdingen i Sörmland, ekobonden Adam Arnesson, Cecilia Nordin van Gansberghe från Näringsdepartementet, Line Gordon från Stockholm Resilience Center, Mats-Eric Nilsson från Äkta Vara, Johannes Cullberg från butikskedjan Paradiset, toppkockarna Titti Qvarnström och Frida Ronge. Samt de bägge grundarna Mathias Dahlgren och Hans Naess. Och runt 100 andra engagerade, kunniga och utmärkta människor.

Hur det kändes att delta finns beskrivet på ett väldigt fint sätt på ekobonden Adam Arnessons blogg.

Varför ska man lägga två dagar på att prata om mat? Jo för att det sätt som människor möts och samtalar just i detta forum är unikt. Stämningen liknar inte något man möter på någon annan konferens eller event – här träffas folk på riktigt. Allt sker i öppen och demokratisk anda (Open Space) och resultatet av de olika diskussionerna samlas upp och sammanfattas i ett gemensamt manifest.

Min upplevelse är att alla som var med delar övertygelsen att världen kan räddas genom maten – om vi odlar, producerar och lagar den hållbart. Vilket också var temat på årets samtal.

Dessutom var maten som serverades på luncher och galamiddag genomgående i toppklass – medveten, hållbar och förbaskat god. Tack för det Staffan och Jonas från restaurang Mathias Dahlgren och alla hängivna elever från Nyköpings strand!

Vinnarna i Matverkstävlingen blev – helt i linje med hållbarhetstanken –  en gotländsk ramslöksgremolata, tätt följd av en sörmländsk vild skogskorv och tillvaratagna gurkor från Blekinge. Alla dessa har tagit vara på råvaror som hittills inte varit så eftertraktade på butikshyllorna: ramslök, vilt med granbarr och utdömda krokiga smågurkor.

Det här samtalet måste helt enkelt fortsätta.

———————–

Så här tyckte Prinsen:
https://www.youtube.com/watch?v=wMwUAbUtD3A 

Följ hela samtalet på:
http://gastronomiskasamtal.se
https://www.facebook.com/GastronomiskaSamtal
https://www.instagram.com/matsamtal
https://www.youtube.com/user/gastronomiskasamtal

 

IMG_0618IMG_0589
IMG_0620

 

 

 

IMG_0554
IMG_0578 IMG_0587tessin 4

IMG_0644
IMG_0725

annaIMG_0512IMG_0588IMG_0627IMG_0620tessin 2IMG_0579

IMG_0564

Bagaren Maria Printz firade kvinnodagen med korv&bröd

Jonn.se

Bagaren Maria Printz fyller Stallarholmens industrihus med smak. Här med matjournalisten och kokboksförfattaren Jens Linder. Foto: Sven Olof Jonn.

Kvinnan som lät bygga en av Sveriges största vedugnar i sörmländska idyllen Stallarholmen har i helgen satt fart på orten och dess 1600 innevånare – igen.
Maria Printz sadlade om från kock till bagare just innan trenden med hantverksbröd tog skruv och driver nu framgångsrikt Printz bageri och café i Gula Industri huset. Därifrån levererar hon bröd till egen butik i Eskilstuna och en rad Ica butiker och Coopbutiker i Mälardalen.
– Jag brinner för att riktigt bröd ska nå ut i butikerna och jag vill att folk ska förstå skillnaden mellan industribakat och hantverk.
Det verkar funka, för på helgerna ringlar kön till det mysiga caféet och folk trängs vid borden.

Foto: Anna Lind Lewin

Samarbete och uppfinningsförmåga
Förutom entreprenörsandan som krävs för att bygga upp ett bageri på en pytteliten ort, så har Maria en stark känsla för innovation och samarbeten. Tillsammans med Eskilstuna bryggeri utvecklade hon för några år sedan en fullkornslimpa av resterna från bryggeriprocessen, Bryggarbrödet som fick brons i tävlingen Matverk 2013, i bageriet håller hon bakkurser med gästande mästerbagare som Manfred Enoksson på Saltå kvarn i Järna, grönsaker från berömda Hornuddens trädgårdar hamnar på mackorna och hon arbetar gärna med sin grannar i Gula Industrihuset. Som evenemanget Korv&Bröd där hon tillsammans med sin granne köttbutiken Millert&Dahlén bjuder in andra bagare och korvhantverkare, och skapar ett matevenemang som drar folk under lågsäsong.

Korv&Bröd skapar ruljangs
Detta tredje år inföll allt på kvinnodagen 8 mars då vårsolen lyste över rykande grillar och tusentals besökare som vallfärdat till Gula industrihuset vid Mälaren. Sörmlands matintresserade landshövding Liselotte Hagberg invigde genom att klippa av en längd prinskorv och den korvälskande kokboksförfattaren Jens Linder underhöll med korvens historia alltmedan han halade upp maffiga korvar ur innerfickorna på sin gula kostym. Charkuteristen Lasse Dahlén hade tagit fram blodkorv, älgkorv och en lakritskorv tillsammans med konditorn Elisabeth Johansson.

Bland Marias uppfinningar finns förutom Bryggarbrödet underbara bullar som kallas frösnappare och ett fruktbröd som självaste hovet gillar att knapra på.
Till nästa år tycker jag bestämt att det ska finnas en Printzkorv – kanske med prinsessbröd?

www.printzbageri.se

Tack Sven Olof Jonn för fint porträtt!