Hannas lista jobbar långsiktigt

Hanna_Halpern

Hanna Halpern, vd för Årets Kock.

Listan för kvinnliga kockar till Årets Kock öppnades för nomineringar för någon vecka sedan.
Den mottogs på sina håll med kritik, eftersom man inte uppfattar att den förra listan gett något resultat.
Jag ringer Hanna Halpern som är vd för årets Kock, som står bakom listan.

Varför skulle denna listan ge resultat, när den tidigare inte ledde till en enda kvinna i final förra året?
– Den första listan från 2012 ledde till att antalet kvinnliga kockar dubblerades.Det syntes inte utåt eftersom kvinnorna inte placerade sig i finalen. Förra året trodde vi att vi kunde återanvända den listan utan nya nomineringar men då hade ganska många gått vidare, så nu satsar vi på nytt. En lista med mer än 100 namn kräver ju en hel del arbete att ta fram arbetsplatser och adresser.

I år stod sex unga vita grabbar på rad i finalen. Varför är det så svårt att komma till final i Årets Kock som kvinna?
– Det största problemet är inte att det finns för få kvinnor i tävlingen, utan att det finns så få kvinnor i varmköken på privata restauranger. Tjejerna från restaurangskolan går till kallis och de offentliga köken. Procentuellt är det många kvinnor som tävlar. Och det är faktiskt viktigare att branschen utvecklas än tävlingen.

Varför tar det sådan tid att förändra? Andra branscher som sommeliers, bagare och konditorer har ju balans mellan könen?
Många som kommer in på listan nu är rätt unga, så det kommer att ta tid innan de unga kvinnorna som anmäler sig kan placera sig i topp. De flesta av Årets Kock-vinnarna har tävlat flera gånger, som Magnus Lindström, Daniel Räms, Klas Lindberg, Anders Dahlbom, Tom Sjöstedt, Peter Skogström, Stefan Karlsson och Roland Persson.

Sommeliers

Bland sommeliers är det lika många kvinnor som tävlar, bagare och konditorer likaså.

Hur driver ni frågan nu?
– Vi har skapat en grupp som arbetar med Genuslabbet och där ingår Kristina Holmsén, Anders Dahlbom, Pontus Frithiof, Malin Söderström och jag. Vår grupp representerar kockar i det varma köket. Vi tittar på andra branscher som till exempel sommeliers. De har en helt annan bas att ta av. Det som kommer fram är att killarna från början blir mycket mer sedda redan i skolan, både för det de gör bra och det som är sämre. Tjejerna saknar bekräftelse.

Kvinnliga kockar har ofta inte lika bra nätverk.Vilket stöd ger ni kvinnorna som nominerats?
– Jag kontaktar alla som vi har kontaktuppgifter till. De som hör av sig och ber om coach har jag gett kopplat ihop med mentorer. Det är viktigt att de får välja själva. Vi hade för länge sedan speciella träningsläger för tjejer men kvinnorna ville inte vinna på andra villkor än männen, så det fungerade inte. Det är ju ändå SM i matlagning det handlar om, man kan inte dalta för mycket. Men jag kan förstå kvinnliga kockar som tröttnar, det är så många fajter som ska tas.

Vad säger du när Karin Fransson-priset kallas för tröstpris?
– Det är ett pris som även män kan vinna. Det handlar om att vara bra chef och mentor. Män har nominerats men än så länge har enbart kvinnor vunnit.

Måste man vara ung för att tävla? Idag är bilden av Årets Kock som en ung man ganska cementerad. Många kvinnor upplever att de har mer tid och större fokus och självförtroende när de blivit äldre.
– Nej, det kan absolut vara en äldre person. Se på Gustav Trädgård, han tyckte att han var gammal när han tävlade som 36-åring, men det gick ju väldigt bra.

Skärmavbild 2014-06-20 kl. 08.11.18

Tycker du att ni att man får bilden idag, att man kan anmäla sig som 40-50-årig kvinna?
En del har tolkat det som att tjejen på er reklambild är ett objekt som dukar under av uppgiften, och menar att män beskrivs med mycket mer pondus?
– Det här med ålder kan vi säkert bli bättre på att kommunicera. Men bilden på tjejen som svettas plåtades samtidigt som vi hade en likadan bild på en man – det vi ville visa var att det är en spännande tävling med tuffa tag och hård press.

Vad säger du om likriktningen av de tävlande?
Jag tycker det är sorgligt att det finns så dålig representation av utlandsfödda kockar eller nysvenskar i tävlingen. Det är ett lika stort problem som fördelningen mellan könen.

Utlandsfödda och nysvenskar som har vunnit Årets Kock är än så länge Mikael Björklund, Gert Klötzke och Henrik Håkansson. Markus Aujalay, Thomas Diedrichsen och Tommy Myllymäki har föräldrar som är födda utomlands.

Är det bara kockar som ska nominera eller kan vem som helst lägga in en favorit?
– Det är väldigt bra om kockar nominerar för de vet ju verkligen vilka som funkar i kök och under hård press. Men det är klart att allmänheten är välkommen med tips på svenska kockar.

Sedan Årets kock startades 1983 har bara en kvinna (Kristina Pettersson, 1988) tilldelats titeln.

Nominera på 100kvinnligakockar.se
I skrivande stund är det 167 kvinnor spridda över landet som nominerats, och en man (!)

Fler kvinnor vid spisen! Lyssna på Gastronomiska samtal om jämställdhet:

Gastronomiska Samtal arrangerar en serie samtal under Gastro Nordmässan. Tisdagen 6 maj samtalade jag med Hanna Halpern, vd på Årets Kock och Restaurangakademien och Sara Sundquist från Visita, kockarna Ola Håkansson, Lisa Lönner Pulkkinen och Pär Andersson om jämställdhet i restaurangköken. Varför behöver vi fler kvinnor i krogköken? Vad vinner vi på jämställdhet?

Vi talade om behovet av gott ledarskap, att möta kundernas krav, att bli en nutidsanpassad bransch som kan attrahera både kvinnor och män och möta framtidens stora behov av kompetens.
Lyssna på samtalet här

bild 2

bild 1 Lisa Lönner Pulkkinen, Hanna Halpern, Anna Lind Lewin, Ola Håkansson, Pär Andersson och Sara Sundquist i Gastronomiska Samtals monter.

 

Män ska stanna vid spisen?

IMG_1077

Tittar man på årets stora restaurangspektakel på fredag, Årets Kock 2014, så håller männen sig hårt fast i krogspisarna. Ännu färre kvinnor förra året anmälde sig, och ingen kvinna var bra nog att komma med.
15 kvinnor av 130 skickade in recept, 24 män gick vidare. I juryn satt 22 män och 5 kvinnor. Någon som tror att det kan förstärka de redan cementerade strukturer som finns? Läs Göran Jonssons intressanta artikel i DI idag 3 februari.

Blir därför glad att matentreprenören Lotta Voltaire har vunnit en av DN:s Gulddrakar, vilket uppmärksammades med en lång, bra artikel av Gustav Karlsson på Besöksliv.se. I artikeln säger Lotta: ”Det var vi och jättemånga män där, i vanlig ordning. Så är det alltid i den här branschen. Så det kändes bra att ta upp vårt mantra ”Girl power” från scenen i tacktalet. Vi kände verkligen det, och det var väldigt mycket glädje.”

lotta-voltaire-476

Sally Voltaire, Lotta Voltaire och Iris Voltaire. Foto: Besöksliv.

Lotta bekräftar att uppmärksamheten ökar försäljningen markant. Alltså är det inte bara en fråga om att kvinnor behöver få en plats i strålkastarljuset, även karriärer och affärsmöjligheter går förlorade när kvinnliga kockar inte kommer upp pallen. Eller överhuvudtaget in i krogköken.

Kan man hoppas att 2014 är året då sponsorer och arrangörer längtar efter något riktigt nytt? Då män vill undersöka potentialen hos grönsaker och kvinnor stoppar korv? Lotta Voltaire berättar i artikeln att när alla män har gått åt samma håll, då har hon gått sin egen väg.
”Jag plockar åt mig av de bitar som männen inte har tänkt på, som vad en kvinna vill äta till lunch.”
Alltid någon liten fördel på kvinnosidan …

Men den stora frågan återstår: hur kan vi förändra förutsättningarna till det bättre så att köken och krogarna blir er jämställda?