Fiskar som odlas på torra land kan rädda haven

IMG_4938

Johan Ljungquist på Gårdsfisk stekte Rödstrimma tillsammans med kockarna Peter Runesson från Smak I Malmö och André Qvarnström från Bantorget 9 i Lund. Foto: Anna Lind Lewin.

Kockar och matlagare i Sverige borde hålla utkik efter fisk som fötts upp på landbacken. Genom att äta fisk odlad i lador kan vi rädda havslevande fiskarter från utrotning, som ålen.

Förra inlägget jag skrev handlade om mötet som jag 22 augusti arrangerade på restaurang Smak i Malmö. Om man bortser från att en förrymd tjur och ett svårparkerat släp gjorde att bägge huvudtalarna kom en timme försent, så var detta inspirationsmöte en lyckad tillställning. Skåningarnas naturliga fallenhet för mingel och samtal gjorde att allt föll på plats i sinom tid.

Kulturrashöns och tropiska fiskar
Huvudtalarna i fråga var multibonden Johan Widing från Bokeslundsgården i Höör och pionjärerna Gårdsfisk från Tollarp.
Medan Johan Widing har ett passionerat för hållande till svenska kulturraser av både nöt, fågel och gris har Gårdsfiskarna lika intensivt satsat på att utveckla svensk fiskodling. Deras halvgalna satsning att odla den tropiska fisken tilapia i en gammal lada i Tollarp har börjat ge mycket gott resultat.

IMG_4939Odlar hållbar fisk i lagården
Johan och Mikaels affärsidé är att som bedriva miljövänlig fiskodling under tak i svenska ladugårdar – ett system som kan utvecklas till en franchise och spridas till andra nedlagda eller nedläggningshotade jordbruk runt om i S verige.
– Vår vision är att odla en av världens mest hållbara fiskar och att vi ska kunna äta den utan bidra till överfiske, miljöförstöring och övergödning. I vårt slutna system på landbacken kan det näringsrika restvatten, rikt på foderrester och fiskbajs, lätt återanvändas som gödningsmedel på åkrarna istället för att pumpas rakt ut och bidra till övergödning. Tilapia har hög resistens mot sjukdomar och kan till skillnad från andra odlade arter leva på vegetabiliska proteiner.

Klipp på Blocket krävde tung renovering
Vägen till försäljning och framgång har varit både skitig och krokig. Med bara 2 miljoner i startbudget letade de på Blocket och köpte den billigaste skånska lada de kunna hitta. Så följde år av svett och muskelvärk då de i princip gjorde allt själva utom att dra elen. Som att frakta bort 20 containrar med skrot och 200 kubik grus, lägga om tak, riva väggar och innertak, isolera, bila och gjuta golv.

Hållbarhet lönsamt säljargument
Att de så tydligt bestämt sig för att att arbeta med naturen och ta fram en hållbart odlad fisk som inte övergöder vattendragen har nu slagit an hos både Coop och andra butikskedjor som nu säljer Rödstrimma. Och att de just tagit hem Änglamarkspriset 2016. Läs motiveringen här
Runt om i landet pågår andra liknande satsningar på odlad fisk – hos Lantfisk i Surte och Ekofisk i Landskrona som i sin produktion tar vara på spillvärme från Boliden Bergsöe.

God respons bland skånska kockar
Hur smakade fisken vill ni kanske veta? På plats på Matverksmötet var tiotalet kockar, bland andra Titti och André Qvarnström, Alexander Wugh, Brian Mårtensson, Victor Waldenström, Jennie Walldén, Cecilia Vikbladh och Pim Sahlgren som smakade stekta munsbitar som serverades direkt ur pannan av de bägge entreprenörerna.

IMG_4964

Flera av kockarna hade inte smakat Rödstrimma innan och var förvånade över hur god den var. Odlad tilapia från Asien har tidigare dragits med ett dåligt rykte för sin lite sumpiga smak och även rödmarkerats av WWF på grund av odlingsmetoder som inte är hållbara.
– Vi har strikta krav på vår produktion både avseende miljö och hälsa där vattenkvaliten är helt avgörande för fiskens kvalitet. Mår fisken bra så smakar den bra, säger Johan.

Hållbart odlad fisk runt om i landet
Nu lanserar både Gårdsfisk och Lantfisk en odlad art som heter Clarias, som rökt kan bli en hållbar och etisk ersättare till den hotade ålen.

Genom att köpa hållbart odlad fisk kan vi bidra till mer levande hav och skapa nya affärsmöjligheter för lantbrukare och på köpte får en mer levande landsbygd.

Gårdsfisk: www.gardsfisk.se
Lantfisk i Surte: www.lantfisk.se
Ekofisk i Landskrona: www.ekofisk.se

Mer om Matverk Skåne: https://www.facebook.com/matverkskane

Detta inlägg ligger också på http://cheffle.se/blogg/gastblogg-fiskar-som-odlas-pa-torra-land-kan-radda-haven/

gårdsfisk

Love all, eat all. Inget spill på Mors Dag!

love all eat all

Kärleksmoroten, potätegull och långpalsternackan, värda all kärlek de kan få. Foto: Anna Lind Lewin.

Hur står det till med oss människor och kärleken egentligen? Vi älskar våra barn och våra hälfter, de flesta av oss så gott vi kan. Just sista söndagen i maj är det en och annan som kommer ihåg att älska sin mor. Men Moder Jord och hennes avkomma? Sämre där.

Vi slösar bort så mycket mat och livsmedel att vi av överflödet skulle kunna försörja många av de som lider brist. Med risk för att låta som en väckelsepredikant – det handlar faktiskt om medkänsla och kärlek. Kärlek till bönder och odlare runt om i världen som ska kunna försörja sig på sitt arbete (aktuellt nu när vi förlorar den ena mjölkbonden efter den andra), kärlek till själva maten – vilket mirakel det egentligen är att saker bara sprutar upp ur jorden och sedan går att äta!, och kärleken till nästan – att inte begå den grymma handlingen att slänga mat av lättja eller okunskap när det finns människor som inte har mat för dagen.

Det är insidan som räknas– och smaken.
Se bortom ytan och smaka dig fram. Ta en extra titt, och skär bort det fula på ytan och använd resten. Riktig mat är sällan farlig. Riktig mat blir ofta godare någon dag efter den har lagats och smakerna satt sig. Och riktig mat måste få kosta. När vi slutar slänga 25– 50 procent av den mat som produceras så har vi ju har vi ju råd att betala vad det kostar.

Svinnet sker inte bara hemma, redan i butiksledet ratas de som inte ser helt straighta ut, de som är lite för vridna, lite kinky eller har kroknat lite på sin väg upp i jorden. I Frankrike driver man en underbar kampanj kallad Gueules Cassées, översatt ungefär Ärrade Krigshjältar. Butiker säljer det som annars skulle slängts direkt hos producenterna, till lägre pris. Matkedjan Intermarché är med och driver Inglorious Fruits&Vegetables. I England har man  har man Love Food Hate Waste där Jamie Oliver står som galjonsfigur och har tagit fram en cool anti-matsvinns-rap kallad Food Revolution Day song. I Tyskland har studenter tagit fram kampanjen Ugly Fruit. I Portugal har Isabel Soares startat kooperativet Fruta Feia som säljer en matlåda med bara krokiga och sneda. Konsumenterna handlar visst den fula maten, bara den har ett bra pris.

Lyckligtvis pågår även här hemma fantastiskt bra projekt för att stoppa matsvinnet, som när det i torsdags var det Restfest på Medborgarplatsen där Konsumentföreningen Stockholm och Coop bjöd 3.000 stockholmare på lasagne från överbliven mat från Coopbutiker på Söder. Köerna ringlade och det var ingen som hade problem att äta den fula maten, inte. Själv fick jag prata lite på scen med Konsumentföreningens Louise Ungerth och centerpartisten Kristina Yngwe, och vi var rörande överens om hur viktigt det var att maten kom i magen istället för soptunnan.
Här skriver Louise Ungerth om Restfesten på sin blogg.

Många goda krafter behövs och många finns redan, men jag saknar de svenska butikskedjornas engagemang, bortsett från Coop som börjat nu. Ge oss ful mat till bra pris!
Tar vi vara på det vi har behöver vi inte GMO, enorma monokulturer med en enda gröda eller kemikalietung matproduktion. Det räcker ändå.
Slut på predikan.

P1070064

Inte ful, bara väldigt speciell. Foto: Anna Lind Lewin.

Bra matsvinnsprojekt:

Clarion har skänkt matboxar på överflödsmat till hemlösa.
http://www.mynewsdesk.com/se/clarion-hotel/pressreleases/clarion-hotel-amaranten-bjuder-gaesterna-paa-foerstklassig-oeverskottsmat-1145915

I Stockholm finns Charity of Food http://www.charityoffood.se/sv-SE

Kocken Dan Barber på Blue Hill Barn i New York gjorde om sig till WastED och lagade mat på spill. http://wastedny.com/

Massimo Bottura och René Redzepi kampanjar mot matsvinn. http://www.foodandwinegazette.com/?p=1666

I Berlin har man kollektiva kylskåp på gatan där man kan lämna och hämta mat som blivit över.
http://www.konbini.com/en/inspiration/berlin-self-service-fridges-fighting-waste/

Rude Food och Tapori Tiffins i Malmö:

https://www.facebook.com/events/560454404085120/permalink/566907603439800/

Livsmedelsverket driver en kampanj som heter Stoppa Matsvinnet.

I Danmark finns, som jag skrivit om tidigare, Stop Spild af Mad.

I Frankrike har man nyligen röstat fram en lag mot matlöseri:
http://www.konbini.com/en/lifestyle/supermarkets-france-unsold-food/

Min egen kokbok Fattiga Riddare och andra kökshjältar med enkla och handfasta recept och många tips på hur man tar till vara.

Nyskapande Catxalot drivs av kärlek till havet

catxalot

Jonas Pettersson och Linnéa Sjögren på Catxalot. Foto: Anna Lind Lewi

När dykaren Jonas Pettersson träffade matlagningsintresserade Linnéa Sjögren blev det en relation som gick på djupet, bokstavligen talat. Deras gemensamma passion för havet och livet de lever på och under ytan ledde till att de fick syn på en ny resurs i havet – den svenska tången.

seaweed

Sockertång och blåstång.

– Vi satt där i våra kajaker och tittade ner i havet och insåg plötsligt att här under ytan finns ju massor med nyttig mat! berättar Johan. Som en gigantisk svampskog som ingen mer än vi kände till. Vi hade läst en väldigt inspirerande artikel i Gourmet där kocken Stefan Eriksson berättade om tång i maten, och kände att vi ville ta vara på tången i de friska vattnen på västkusten.
Intresset ledde till att de båda universitetsbibliotekarierna la om kursen i livet och startade företaget Catxalot* i Grebbestad, som nu efter bara ett års verksamhet tilldelats Menigos Nyskaparstipendium.

Tång är en rik näringskälla och innehåller alla mineraler som vi behöver samt gott om antioxidanter och proteiner. Tången binder dessutom gifter, och kan på så vis bidra till att kroppen renas.
– Men vi vill fokusera på att det är gott, inte fastna i nyttigheten som man gjorde på 70-talet, menar Linnéa.
Den mesta tången plockas i strandkanten men en del sorter kräver att Johan drar på sig dykarutrustningen och ger sig ut på djupet.
– Det finns många olika sorters tång i Sverige. Ingen av dem är som tur är giftig, möjligen äcklig. Men det gäller att skörda varsamt, drar man loss rötterna kan det bli skövlat. Utmaningen är att hinna plocka medan det växer, även i havet finns säsonger, berättar Linnéa.

Paret förstod att de var på rätt väg när en dag Erik Beckman, råvaruansvarig i Team Sweden Bocuse 2015, ringde och beställde en kubikmeter tång som Tommy Myllymäki ville provlaga till sin fiskrätt.
– Jag trodde det var ett aprilskämt, säger Johan.

jury

Delar av Menigos jury med Susanne Liljenberg, Jonas Lundgren, Thomas Palmquist och Hanna Halpern.

Efter det har fler och fler svenska kockar fått upp ögonen för det maten under ytan, helt nyligen var Årets kock-gruppen på besök i Grebbestad.
– Vi hade en chokladkaka med tång på menyn som alla kockar pratar om nu, säger Johan.
Catxalot levererar färsk tång till ett flertal restauranger både i Stockholm och Göteborg.
– Men det vi egentligen brinner för är att inspirera folk till använda tång, säger Johan, så vi håller workshops och tångsafaris.
– I Sverige behöver vi lära oss att använda resursen tång som man gör i andra delar av världen. Den har fördelar som att den växer naturligt i havet, är supernyttig och den har inte fraktats från andra sidan jordklotet, säger Linnéa.
Något som juryn till Nyskaparstipendiet instämmer i. Deras motivering löd: Vi är väl bekanta med vad jorden har att erbjuda oss i form av råvaror. Havet är däremot ett nästan helt outforskat område. Catxalot har på kort tid visat på denna stora potential med nya råvaror, innovativa spännande produkter och ett hållbarhetstänk genom hela verksamheten. En tydlig röd tråd från tanke till färdiga produkter och definitionen av nyskapande!”

Just nu har Catxalot tio sorters tång i sitt sortiment, och levererar den färsk till restauranger, samtidigt som ett sortiment av torkade produkter håller på att växa fram.
– Det vi jobbar mycket med nu är att utveckla produkter som är lätta för en vanlig konsument att använda. När tången torkats framträder umamismaken tydligare och hållbarheten blir ju mycket längre, säger Linnéa.

Linnéa och Johan vill ta språnget och satsa helt på Catxalot och säger att de ska använda sitt stipendium för en djupdykning i tångens värld.
Jag väntar med spänning på vad de kommer att fiska upp.

products

 

* Catxalot betyder Kaskelot på katalanska, och kaskeloter är enligt Johan ett av världens mest fascinerande havsdjur. Lite roligt blir det ju också att det uttalas Catch-a-lot.