Hannas lista jobbar långsiktigt

Hanna_Halpern

Hanna Halpern, vd för Årets Kock.

Listan för kvinnliga kockar till Årets Kock öppnades för nomineringar för någon vecka sedan.
Den mottogs på sina håll med kritik, eftersom man inte uppfattar att den förra listan gett något resultat.
Jag ringer Hanna Halpern som är vd för årets Kock, som står bakom listan.

Varför skulle denna listan ge resultat, när den tidigare inte ledde till en enda kvinna i final förra året?
– Den första listan från 2012 ledde till att antalet kvinnliga kockar dubblerades.Det syntes inte utåt eftersom kvinnorna inte placerade sig i finalen. Förra året trodde vi att vi kunde återanvända den listan utan nya nomineringar men då hade ganska många gått vidare, så nu satsar vi på nytt. En lista med mer än 100 namn kräver ju en hel del arbete att ta fram arbetsplatser och adresser.

I år stod sex unga vita grabbar på rad i finalen. Varför är det så svårt att komma till final i Årets Kock som kvinna?
– Det största problemet är inte att det finns för få kvinnor i tävlingen, utan att det finns så få kvinnor i varmköken på privata restauranger. Tjejerna från restaurangskolan går till kallis och de offentliga köken. Procentuellt är det många kvinnor som tävlar. Och det är faktiskt viktigare att branschen utvecklas än tävlingen.

Varför tar det sådan tid att förändra? Andra branscher som sommeliers, bagare och konditorer har ju balans mellan könen?
Många som kommer in på listan nu är rätt unga, så det kommer att ta tid innan de unga kvinnorna som anmäler sig kan placera sig i topp. De flesta av Årets Kock-vinnarna har tävlat flera gånger, som Magnus Lindström, Daniel Räms, Klas Lindberg, Anders Dahlbom, Tom Sjöstedt, Peter Skogström, Stefan Karlsson och Roland Persson.

Sommeliers

Bland sommeliers är det lika många kvinnor som tävlar, bagare och konditorer likaså.

Hur driver ni frågan nu?
– Vi har skapat en grupp som arbetar med Genuslabbet och där ingår Kristina Holmsén, Anders Dahlbom, Pontus Frithiof, Malin Söderström och jag. Vår grupp representerar kockar i det varma köket. Vi tittar på andra branscher som till exempel sommeliers. De har en helt annan bas att ta av. Det som kommer fram är att killarna från början blir mycket mer sedda redan i skolan, både för det de gör bra och det som är sämre. Tjejerna saknar bekräftelse.

Kvinnliga kockar har ofta inte lika bra nätverk.Vilket stöd ger ni kvinnorna som nominerats?
– Jag kontaktar alla som vi har kontaktuppgifter till. De som hör av sig och ber om coach har jag gett kopplat ihop med mentorer. Det är viktigt att de får välja själva. Vi hade för länge sedan speciella träningsläger för tjejer men kvinnorna ville inte vinna på andra villkor än männen, så det fungerade inte. Det är ju ändå SM i matlagning det handlar om, man kan inte dalta för mycket. Men jag kan förstå kvinnliga kockar som tröttnar, det är så många fajter som ska tas.

Vad säger du när Karin Fransson-priset kallas för tröstpris?
– Det är ett pris som även män kan vinna. Det handlar om att vara bra chef och mentor. Män har nominerats men än så länge har enbart kvinnor vunnit.

Måste man vara ung för att tävla? Idag är bilden av Årets Kock som en ung man ganska cementerad. Många kvinnor upplever att de har mer tid och större fokus och självförtroende när de blivit äldre.
– Nej, det kan absolut vara en äldre person. Se på Gustav Trädgård, han tyckte att han var gammal när han tävlade som 36-åring, men det gick ju väldigt bra.

Skärmavbild 2014-06-20 kl. 08.11.18

Tycker du att ni att man får bilden idag, att man kan anmäla sig som 40-50-årig kvinna?
En del har tolkat det som att tjejen på er reklambild är ett objekt som dukar under av uppgiften, och menar att män beskrivs med mycket mer pondus?
– Det här med ålder kan vi säkert bli bättre på att kommunicera. Men bilden på tjejen som svettas plåtades samtidigt som vi hade en likadan bild på en man – det vi ville visa var att det är en spännande tävling med tuffa tag och hård press.

Vad säger du om likriktningen av de tävlande?
Jag tycker det är sorgligt att det finns så dålig representation av utlandsfödda kockar eller nysvenskar i tävlingen. Det är ett lika stort problem som fördelningen mellan könen.

Utlandsfödda och nysvenskar som har vunnit Årets Kock är än så länge Mikael Björklund, Gert Klötzke och Henrik Håkansson. Markus Aujalay, Thomas Diedrichsen och Tommy Myllymäki har föräldrar som är födda utomlands.

Är det bara kockar som ska nominera eller kan vem som helst lägga in en favorit?
– Det är väldigt bra om kockar nominerar för de vet ju verkligen vilka som funkar i kök och under hård press. Men det är klart att allmänheten är välkommen med tips på svenska kockar.

Sedan Årets kock startades 1983 har bara en kvinna (Kristina Pettersson, 1988) tilldelats titeln.

Nominera på 100kvinnligakockar.se
I skrivande stund är det 167 kvinnor spridda över landet som nominerats, och en man (!)

Malin siktar på att tävla i Årets Kock

 malin green

Malin Green, 25 år är en av de kockar som krögaren Pontus Frithiof valt och vill coacha fram till Årets Kock. Det här året befinner hon sig för första gången på Året Kockgalan, men är fullt upptagen med att laga lunchen som ska serveras 170 VIP-gäster på Waterfront.
– Jag har aldrig varit i ett så stort kök, säger hon och skrattar. Galet med tjugo personer som far runt! Tre av dessa är kvinnor valda av kockläraren Katarina Westlund från Dackeskolan i Mjölby som skapat femrätterslunchen.
– Hon ringde till Pontus och frågade om han kunde låna ut mig, säger Malin, som går direkt tillbaka till jobbet på lördag.
Katarina, som fick Karin Franssons mentorpris 2013 är en betydelsefull person i Malins liv.

Katarina-Westlund_300dpi

Katarina Westlund.

– Hon har varit en enormt bra förebild som kock och lärare och gav mig engagemang och kraft att kämpa när jag var skoltrött. Då ringde hon direkt om jag inte var på lektionerna. Det är viktigt att ha en kvinnohjälte som hon, som kan visa hur man kan ta sig fram i branschen.

Om den enhetligt manliga tävlingsuppställningen säger Malin:
– Det är lite sorgligt att det bara är killar, men jag tror det det beror på att de tar för sig mer, kräver mer av sin anställning och får det stödet av sin arbetsgivare.
Själv har hon tävlat i både handboll och fotboll.
– Jag har det i mig att tävla, det har alltid varit så. Mitt matintresse föddes också ur idrotten där vi ofta fick lära oss om mat och hälsa. Hemma i Linköping provade jag att laga allt möjligt. Efter det valde jag Dackegymnasiet i Mjölby, för jag ville gå på en mindre skola i en liten stad.

På onsdag kvällen träffar Malin de andra två tjejerna som ska jobba i köket med Katarina.
– Det blir första mötet ikväll med middag på Oaxens Slip, sen ska vi hänga med varandra till fredag natt, säger Malin.

Hon håller med om att det finns en hård jargong i många kök, men menar att det inte avskräckt henne.
– Jag tar för mig bra själv, och det finns ju bättre och sämre kök. Men när jag i höstas flyttade till Stockholm kände jag ”wow vågar man säga något här”? Det var hårdare och mer hierarkiskt än jag upplevt tidigare.
Malin har som många andra ungdomar som flyttar in till Stockholm haft det krångligt med bostad och längtar efter att slippa flytta runt hela tiden.
– Det är så jäkla stort här! Men jag blir kvar i Stockholm så länge jag behöver.

Malin berättar att hon inte längre är lika intresserad av kött och fisk som tidigare utan mer och mer intresserar sig för grönsaker.
– För något år sedan var jag på Europaturné med en kompis och efter det testade jag att bara äta vegetariskt i tio veckor, det sporrade min uppfinningsförmåga. Annars är jag öppen för allt. Jag gillar krogar som ligger på gränsen mellan fine dining och bistro. Och syrliga smaker!

De unga kvinnorna som ska ta sig fram till Årets Kock har fått bra skjuts i media men inte särskilt mycket intresse från sponsorer – ännu. Pontusgruppen, som har dragit igång satsningen på unga kvinnliga kockar stöttar, och knivgrossisten Sundqvist har försett kockarna med vassa verktyg.
Kockarna Lisa, Mirjami, och Paulina har liksom Malin fått chansen att, antingen genom praktik eller anställning, utvecklas i restaurang Pontus kök. Där får de också tillgång till mentorer: Malin Söderström, framgångsrik kock, Olof Röhlander, föreläsare och mental styrketränare samt Michaela Boson, driftschef på Catering Från Pontus. Michaela har bland annat pratat en del om hur man kockar klara av jobba i kök och samtidigt ha familj.
– Min sambo är enormt stöttande så på något vis ska det säkert gå, säger Malin.

Läs mer på
http://pontusfrithiof.com/om-pontus/kocktjejerna/
#kocktjejerpågång

Män ska stanna vid spisen?

IMG_1077

Tittar man på årets stora restaurangspektakel på fredag, Årets Kock 2014, så håller männen sig hårt fast i krogspisarna. Ännu färre kvinnor förra året anmälde sig, och ingen kvinna var bra nog att komma med.
15 kvinnor av 130 skickade in recept, 24 män gick vidare. I juryn satt 22 män och 5 kvinnor. Någon som tror att det kan förstärka de redan cementerade strukturer som finns? Läs Göran Jonssons intressanta artikel i DI idag 3 februari.

Blir därför glad att matentreprenören Lotta Voltaire har vunnit en av DN:s Gulddrakar, vilket uppmärksammades med en lång, bra artikel av Gustav Karlsson på Besöksliv.se. I artikeln säger Lotta: ”Det var vi och jättemånga män där, i vanlig ordning. Så är det alltid i den här branschen. Så det kändes bra att ta upp vårt mantra ”Girl power” från scenen i tacktalet. Vi kände verkligen det, och det var väldigt mycket glädje.”

lotta-voltaire-476

Sally Voltaire, Lotta Voltaire och Iris Voltaire. Foto: Besöksliv.

Lotta bekräftar att uppmärksamheten ökar försäljningen markant. Alltså är det inte bara en fråga om att kvinnor behöver få en plats i strålkastarljuset, även karriärer och affärsmöjligheter går förlorade när kvinnliga kockar inte kommer upp pallen. Eller överhuvudtaget in i krogköken.

Kan man hoppas att 2014 är året då sponsorer och arrangörer längtar efter något riktigt nytt? Då män vill undersöka potentialen hos grönsaker och kvinnor stoppar korv? Lotta Voltaire berättar i artikeln att när alla män har gått åt samma håll, då har hon gått sin egen väg.
”Jag plockar åt mig av de bitar som männen inte har tänkt på, som vad en kvinna vill äta till lunch.”
Alltid någon liten fördel på kvinnosidan …

Men den stora frågan återstår: hur kan vi förändra förutsättningarna till det bättre så att köken och krogarna blir er jämställda?