Årets Unga Kock Linda är tacksam för bra support

P1000393

För två dagar sedan vann Linda Sundberg, snart 23år, tävlingen Årets Unga Kock som anordnas av den gastronomiska föreningen Chaîne des Rôtisseurs.
Fortfarande trillar det in gratulationsbuketter från sponsorer och Linda har flera kassar med blommor med sig till caféet där vi träffas.
– Jag är tydligen den andra kvinnliga vinnaren på 38 år, säger en glad och lite omtumlad Linda som kommer direkt från dagens arbetspass på den Den Gyldene Freden. Att en kvinna segrade gjorde många i publiken speciellt glada – inte minst mamma som var på plats på Stockholms Hotell-och Restaurangskola hela dagen och plåtade, hejade och grät när Linda tog hem segern.

Bra stöd från familj, kollegor och arbetsgivare
Det var när hon såg sin pojkvän Spiros i tävlingen förra året som hon blev sugen på att själv tävla.
– Jag tänkte att det där ser spännande ut, det kanske jag ska prova …
Sedan släppte hon tanken men en vecka innan receptbidraget skulle skickas in fick hon syn på en kollega som stod och lagade upp sina rätter, och kom loss.
Christian Sjödin som är köksmästare på Den Gyldens Freden sa ”bara kör”! Linda har varit anställd där ända sedan hon gick ut restaurangskolan, med undantag av ett år då hon bakade bullar på Dessert&Choklad Stockholm, och har fått bra support från sin arbetsgivare. En kollega som är duktig på att fotografera har tagit bilder på recepten och restaurangen har ställt upp med råvaror.

Linda gillar sin arbetsplats
– Vi är hälften kvinnor och hälften män i köket. Visserligen är kvinnorna i kallköket, men själv fick jag välja när jag blev erbjuden jobb, och jag ville verkligen jobba i kallköket. Om en tjej vill in i varma köket hos oss så kan hon det, och så verkar det ju inte vara på alla krogar. Vi har ett bra arbetsschema också. Lika många lunch som kvällspass och ledigt varannan helg från fredag kväll. Man kan ha ett bra ett bra liv utanför köket, säger Linda som är förlovad sedan två år och beskriver sig själv som en familjekär person.

Ovanligt bra fokuseringsförmåga
Christina Möller som satt i juryn tillsammans med kockar som Cajsa Johansson, Stefano Catenacci, Johan Jureskog och Magnus Ek, berättar att man var mycket imponerad av vinnarens koncentration i tävlingen.
– Metodjuryn sa sa att de sällan träffat en ung kock som jobbat så fokuserat. Jag tycker själv att Lindas meny var god, enkel och visade på ett gott hantverk. Den dill- och citron gravade slätvaren gillade jag speciellt.

När juryn såg hur Lindas skrivit sin trerättersmeny var de lite tveksamma och undrade om det skulle funka i verkligheten. Men Linda själv kände sig säker – och det blev seger. Efteråt fick hon konstruktiv kritik av juryn.
– Som att det saknades en krispig konsistens i huvudrätten och att den var lagd som en enkel lunchrätt, och att efterrätten behövde mer syra. Jag håller med om allt. Det är ju så det kan bli när man blir presenterad en hemlig råvarukorg och bara får en halvtimme att skriva en trerätters meny. Man har ju bara 3,5 timmar att laga allt för första gången någonsin.

Satte temperaturen
Linda som aldrig tidigare hade stekt kronhjort, lyckades sätta stektemperaturen perfekt.
– Jag hade pluggat in en temperaturen för olika kött och visste att detta skulle brynas, gå i ugn och sedan vila minst en kvart för att bli riktigt bra. Det som var stressande var att ha någon som tittade på när man arbetar. Jag är ganska blyg och gillar inte att stå längst fram. Men man får vara systematisk och ta en sak i sänder.

På väg till VM i Sydafrika
Den 5 september ska Linda åka till  Sydafrika och tävla för Sverige i VM för Unga Kockar. Tills dess ska det tränas, och sponsorerna på Menigo och Fällmans har lovat att hjälpa henne med allt de kan och försöka hitta råvaror som liknar de som sydafrikanerna kan tänkas ha i tävlingen.

Läs mer om tävlingen och Lindas rätter på www.chaine.se

 

En okonventionell matinspiratör – möt Hiram

hiram

Märit Huldt, alias Hiram.

14959234_8953c

Milena Bergquist.

Idag kan du möta Hiram, en av våra stora matlegendarer på P1 Meny. Fia Gulliksson intervjuar Milena Bergquist som skrivit de båda nya kokböckerna Hirams Bästa och Hirams Gröna, och berättar om lyckträffar och missöden i Hirams karriär. Och om efterrrätten Djävulsflotte – oerhört ful och fantastiskt god.

En lagom respektlös kvinna med pondus och stil, var Märit Huldt, alias Hiram. Det namnet tog hon sig (efter en av sina pudlar!) när hon på 1950-talet fick ansvaret för Svenska Dagbladets matsidor. Under 25 år var hon deras mycket inflytelserika matredaktör, samtidigt som hon producerade en hel rad nu klassiska kokböcker. Hon hade ett sätt att skriva som har inspirerat många matjournalister, och hon blev den första kvinnan att väljas in i Gastronomiska Akademien.

303269_282972178404235_807245900_n
Hirams levnadsglada förhållningssätt till maten var banbrytande – det skulle vara roligt och okomplicerat umgänge vid bordet! Och så slogs hon för den äkta och nära maten, långt och innan ordet närodlat var uppfunnet. Krångel och sjåser var inte Hirams grej, när hon blev tillfrågad om sin favoriträtt svarade hon: filbunke!

Märit var utbildad designer och konstnär innan hon, närmast av misstag, blev matmänniskan Hiram. Tack vare det är kokböckerna fyllda av högst personliga pennteckningar med ”Fru Bråttom” och alla de älskade hundarna.

Hirams Bästa och Hirams Gröna gavs ut av Natur&Kultur i samband med hennes 100-årsdag. Där jag hade förmånen att stå för formgivningen för och även bearbeta Hirams efterlämnade teckningar till en rad köksprodukter.

Hirams fanclub på facebook:

9789127131811Hirams_grona_kokbok

De nyutgivna böckerna hittar du här
Köksprodukterna med brickor, grytunderlägg, handdukar, väskor och tyger finns här och på Almedahls

Hirams skafferi
532485_498894033478714_542272338_n

Ingen har nypt Leif Mannerström i rumpan på länge

ImageFiles-2012-01-12-image(1)

Leif Mannerström, kock.

Så då är det väl inget problem, det där med den hårda jargongen och att kvinnor som jobbar som kockar berättar att de utsatts för regelrätta trakasserier – eller?
Läs vad Leif tycker här.
Hur kul är det egentligen för någon att prata om porrfilm till fikat eller att varenda avlång grönsak ska associeras till sex? Tänker mig att det finns massor med grabbar därute som gärna vill slippa det. Och som väljer andra jobb där de kan uttrycka andra saker. Och så går branschen miste om en massa begåvningar av bägge könen.

Här berättar Malin Bastholm, kock med 10 års erfarenhet från krogkök öppenhjärtligt i Sveriges Radio om sina erfarenheter:
Är det verkligen humor de här kvinnorna saknar?

3176588_1345_756

Malin Bastholm, kock.

Läs gärna Jonas Malmborgs intressanta text Änglar och Demoner i White Paper, där han går på djupet med kockars ledarskap.
Han börjar med att klargöra: ”Vi har låtit uppgiftslämnarna i den här artikeln få vara anonyma, eftersom de är rädda om sina nuvarande jobb. Visselblåsning är inte ett uppskattat eller ens accepterat fenomen i krogbranschen, vilket i sig berättar en del om dess psykologiska arbetsmiljö.”
Och mot slutet kan man läsa:
”Däremot accepterar inte dagens unga att bli behandlade som medeltida arrendebönder bara för att kunna skriva in i sitt cv att de arbetat hos just Den Kände Kocken. I dag är det inte bara arbetsgivaren som intervjuar och kollar referenser på sina arbetssökande. Omvänd referenstagning, där den arbetssökande gör grundlig research på chatsidor och webbforum, blir allt vanligare.”
”Det spelar ingen roll hur mycket du skriker på en oduglig kock när alla de duktiga har stuckit till bättre arbetsplatser. Så gott som alla krogar i Stockholm är i desperat behov av bra kockar just nu, och det är de som lyckas locka dem som kommer att vinna krogracet i längden. Det är nog dags för allt fler att ta fram ängeln ur garderoben! ”

Och vill man veta hur det ser ut med rekryteringen och varför både kvinnor och män av alla sorter behövs, kan man läsa utredningen ”Världens attraktivaste bransch”, som HRF och Visita gjorde 2013. En framtidsanalys av restaurangbranschen som studerar hur unga människor ser på besöksnäringen och visar en rad utmaningar som framtidens arbetsgivare står inför.

Frida fick pris som inspirerande chef

FridaRonge_500dpi

På Årets Kock 2014 den 7 februari fick kocken Frida Ronge Karin Franssons Mentorspris ”för att hon är en motiverande och inspirerande chef”. Förra året vid den här tiden fick hon utmärkelsen Rising Star på Whiteguidegalan, ”för hon med kreativitet, stil och initiativkraft har utvecklat ett starkt gastronomiskt spår utifrån gedigna erfarenheter, framför allt baserat på det nordiska utbudet av fisk och skaldjur.”
Här följer min intervju efter Whiteguidegalan som publicerades på Matlandet.se

Frida driver sushirestaurangen vRå på Clarion Hotel Post i Göteborg, där skandinaviska råvaror möter smaker från Japan. Frida berättar att de bara arbetar med grönlistad fisk.
– Vi vill ju att fisken ska finnas kvar i haven, så det är en självklarhet! Däremot köper vi in bifångster* som jag tycker är mycket intressanta. De ger väldigt bra kvalitet till ett bra pris. Och de pilgrimsmusslor vi använder är färska och handplockade från Norge, inte frysta i storpack. Vi arbetar också med svensk tång i olika rätter, och i salt. Den kvalitén kostar mer och hos oss kan man inte äta en sushi för 69 kr, så är det bara, säger Frida.

Från säsongare i Sälen till seafood
Det har gått undan i yrkeslivet för Frida som efter kockgymnasiet började som säsongare på Sälens högfjällshotell.
– Där gick jag som kallskänka och vek ost och skinkbitar, när jag fick frågan om jag ville arbeta i en sushi -och seafoodbar! Så kom Åke Nordgren, som specialiserat sig på japansk dryck och mat, och gästspelade i Sälen och det han visade blev startskottet för mitt intresse för sushi. Jag kände att jag hade hittat min grej.

Från ingenting till Sveriges mest omtalade
Frida blev headhuntad till Hasseludden Yasuragis restaurang utanför Stockholm, där hon fick möjlighet att fördjupa sina kunskaper i japansk gastronomi och på sommaren drev hon sushikrog på Gotland med kompisen Helena:
– Vi jobbade precis varje dag för att få pengar för att resa jorden runt.
Så en dag på tåget mellan Göteborg och Stockholm ringde Daniel Pettersson från Esperanto och frågade om hon ville vara med och starta krog.
– Det gick fort, men vi kände direkt att vi hade samma matfilosofi och att det var bra personkemi mellan oss. Jag packade ihop min lägenhet i Göteborg redan nästa dag och flyttade upp till Stockholm. Sedan flyttade jag nio gånger på ett halvår in och ut ur olika lägenheter!

Mat_500dpi

Ett exempel på Fridas kreationer, där svenska råvaror används i de japaninspirerade sushirätterna.

– På två år tog vi Råkultur på Esperanto från ingenting till Sveriges mest omtalade sushirestaurang.
Det var kul och gav mycket uppmärksamhet. Efter några år kände jag att jag längtade hem till Göteborg. Jag tog en paus med skidåkning i Sälen. Startade eget och fick en massa uppdrag.

Från frukostmatsal till pop-uprestaurang
När de sedan hörde av sig från Clarion Hotel Post och erbjöd mig att utveckla en vrå på det nya hotellet så kändes det perfekt. Ägaren Petter Stordalen har ett miljötänk som passar precis med det jag gör.
– Jag fick möjlighet att ta fram ett eget sushikoncept. Nu driver jag vRå som en pop-uprestaurang inne på hotellet. På morgonen används samma yta som frukostmatsal, så vi bygger om varje dag. Denna lilla hörna har fått mycket lovord på sistone: Nyligen gav Nöjesguiden vRå pris som Bästa krog och i Göteborgsposten fick de nyss 22 poäng av 25.

Om framtiden säger Frida att hon önskar att hon och de sex anställda ska kunna fortsätta inspireras och utveckla sin produkt samtidigt som de har kul tillsammans.

Gillar att leda
– Jag gillar att leda och jag hade nog haft svårt att ha någon annan över mig just här på vRå, men jag är verkligen inte fullärd. Därför är det en förmån att ha den erfarna staben som driver hotellet att fråga till råds. Frida är också stolt över att vRå är en av Petter Stordalens favoritrestauranger.

Frida berättar att hon driver köket tillsammans med kockkollegan Sofia Olsson och att det snart kommer en tjej till.
– Jag gillar idén att vi kan vara ett toppkök med bara tjejer. Kvinnor kommer att ha förtur hos oss.  Självklart ska de vara lika bra som killarna också. Och vi har killar som praktikanter just nu. Men nu vill jag att tjejer ska synas!

www.restaurangvra.se

_________

*Bifångst kallas det när man vid redskapsfiske oavsiktligt fångar en annan art än den man egentligen är ute efter, eller unga fiskar som inte hunnit fortplanta sig.

WWF arbetar för att eliminera oönskad bifångst och för att stoppa destruktiva fiskemetoder där miljontals fiskar och andra havsdjur fångas av misstag och sedan kastas åter i havet döda, döende eller skadade. Deras metod är att driva utvecklingen mot nya bättre redskap som inte fångar fisken utan urskiljning. WWF är liksom Naturskyddsföreningen inte positiva till försäljning av bifångst eftersom de menar att det skapar en efterfrågan även på rödlistade arter som vi egentligen inte kan äta om vi vill att de ska finnas kvar.

Malin siktar på att tävla i Årets Kock

 malin green

Malin Green, 25 år är en av de kockar som krögaren Pontus Frithiof valt och vill coacha fram till Årets Kock. Det här året befinner hon sig för första gången på Året Kockgalan, men är fullt upptagen med att laga lunchen som ska serveras 170 VIP-gäster på Waterfront.
– Jag har aldrig varit i ett så stort kök, säger hon och skrattar. Galet med tjugo personer som far runt! Tre av dessa är kvinnor valda av kockläraren Katarina Westlund från Dackeskolan i Mjölby som skapat femrätterslunchen.
– Hon ringde till Pontus och frågade om han kunde låna ut mig, säger Malin, som går direkt tillbaka till jobbet på lördag.
Katarina, som fick Karin Franssons mentorpris 2013 är en betydelsefull person i Malins liv.

Katarina-Westlund_300dpi

Katarina Westlund.

– Hon har varit en enormt bra förebild som kock och lärare och gav mig engagemang och kraft att kämpa när jag var skoltrött. Då ringde hon direkt om jag inte var på lektionerna. Det är viktigt att ha en kvinnohjälte som hon, som kan visa hur man kan ta sig fram i branschen.

Om den enhetligt manliga tävlingsuppställningen säger Malin:
– Det är lite sorgligt att det bara är killar, men jag tror det det beror på att de tar för sig mer, kräver mer av sin anställning och får det stödet av sin arbetsgivare.
Själv har hon tävlat i både handboll och fotboll.
– Jag har det i mig att tävla, det har alltid varit så. Mitt matintresse föddes också ur idrotten där vi ofta fick lära oss om mat och hälsa. Hemma i Linköping provade jag att laga allt möjligt. Efter det valde jag Dackegymnasiet i Mjölby, för jag ville gå på en mindre skola i en liten stad.

På onsdag kvällen träffar Malin de andra två tjejerna som ska jobba i köket med Katarina.
– Det blir första mötet ikväll med middag på Oaxens Slip, sen ska vi hänga med varandra till fredag natt, säger Malin.

Hon håller med om att det finns en hård jargong i många kök, men menar att det inte avskräckt henne.
– Jag tar för mig bra själv, och det finns ju bättre och sämre kök. Men när jag i höstas flyttade till Stockholm kände jag ”wow vågar man säga något här”? Det var hårdare och mer hierarkiskt än jag upplevt tidigare.
Malin har som många andra ungdomar som flyttar in till Stockholm haft det krångligt med bostad och längtar efter att slippa flytta runt hela tiden.
– Det är så jäkla stort här! Men jag blir kvar i Stockholm så länge jag behöver.

Malin berättar att hon inte längre är lika intresserad av kött och fisk som tidigare utan mer och mer intresserar sig för grönsaker.
– För något år sedan var jag på Europaturné med en kompis och efter det testade jag att bara äta vegetariskt i tio veckor, det sporrade min uppfinningsförmåga. Annars är jag öppen för allt. Jag gillar krogar som ligger på gränsen mellan fine dining och bistro. Och syrliga smaker!

De unga kvinnorna som ska ta sig fram till Årets Kock har fått bra skjuts i media men inte särskilt mycket intresse från sponsorer – ännu. Pontusgruppen, som har dragit igång satsningen på unga kvinnliga kockar stöttar, och knivgrossisten Sundqvist har försett kockarna med vassa verktyg.
Kockarna Lisa, Mirjami, och Paulina har liksom Malin fått chansen att, antingen genom praktik eller anställning, utvecklas i restaurang Pontus kök. Där får de också tillgång till mentorer: Malin Söderström, framgångsrik kock, Olof Röhlander, föreläsare och mental styrketränare samt Michaela Boson, driftschef på Catering Från Pontus. Michaela har bland annat pratat en del om hur man kockar klara av jobba i kök och samtidigt ha familj.
– Min sambo är enormt stöttande så på något vis ska det säkert gå, säger Malin.

Läs mer på
http://pontusfrithiof.com/om-pontus/kocktjejerna/
#kocktjejerpågång

Män ska stanna vid spisen?

IMG_1077

Tittar man på årets stora restaurangspektakel på fredag, Årets Kock 2014, så håller männen sig hårt fast i krogspisarna. Ännu färre kvinnor förra året anmälde sig, och ingen kvinna var bra nog att komma med.
15 kvinnor av 130 skickade in recept, 24 män gick vidare. I juryn satt 22 män och 5 kvinnor. Någon som tror att det kan förstärka de redan cementerade strukturer som finns? Läs Göran Jonssons intressanta artikel i DI idag 3 februari.

Blir därför glad att matentreprenören Lotta Voltaire har vunnit en av DN:s Gulddrakar, vilket uppmärksammades med en lång, bra artikel av Gustav Karlsson på Besöksliv.se. I artikeln säger Lotta: ”Det var vi och jättemånga män där, i vanlig ordning. Så är det alltid i den här branschen. Så det kändes bra att ta upp vårt mantra ”Girl power” från scenen i tacktalet. Vi kände verkligen det, och det var väldigt mycket glädje.”

lotta-voltaire-476

Sally Voltaire, Lotta Voltaire och Iris Voltaire. Foto: Besöksliv.

Lotta bekräftar att uppmärksamheten ökar försäljningen markant. Alltså är det inte bara en fråga om att kvinnor behöver få en plats i strålkastarljuset, även karriärer och affärsmöjligheter går förlorade när kvinnliga kockar inte kommer upp pallen. Eller överhuvudtaget in i krogköken.

Kan man hoppas att 2014 är året då sponsorer och arrangörer längtar efter något riktigt nytt? Då män vill undersöka potentialen hos grönsaker och kvinnor stoppar korv? Lotta Voltaire berättar i artikeln att när alla män har gått åt samma håll, då har hon gått sin egen väg.
”Jag plockar åt mig av de bitar som männen inte har tänkt på, som vad en kvinna vill äta till lunch.”
Alltid någon liten fördel på kvinnosidan …

Men den stora frågan återstår: hur kan vi förändra förutsättningarna till det bättre så att köken och krogarna blir er jämställda?

Backlash och möjligheter I Nyköping

bild

Under Gastronomiska Samtal i Nyköping kan vem som helst kliva upp och föreslå ett ämne att diskutera i grupp. Vi var nära 150 personer, så det fanns MÅNGA angelägna ämnen att gruppera sig runt: morgondagens mat-tvprogram, matslöseriet, hur kan man profilera svenska drycker, skapa bättre logistik för mindre mattillverkare, Sveriges gastronomiska regioner … Här kan alla kan samlas, lyssna på och diskutera med andra professionella matmänniskor. Vitt och brett. Det som intresserar flest deltagare får röda ”pluppar” och förs vidare till det årliga manifestet.

Jag ville utmana Matsverige och diskutera hur man kan få fler kvinnor som kockar och krögare. (Lyssna på  intervjun här)
Jag samlade en grupp med åtta begåvade människor.
– Män fokuserar och ser sig själv som stjärnor vare sig de kan eller inte, kvinnor gör många saker samtidigt och ifrågasätter mer, sa Peter Eklund från Länsstyrelsen i Sörmland och fick medhåll av Per Åke Jern, som är lärare på Kanalskolan i Töreboda, och där utbildar framtidens kockar. Bägge har funderat mycket över vad som krävs för att kvinnor ska lyckas som kockar, och menade att det behövs en hel del mer stöd i början men att de unga kvinnorna sedan presterar desto bättre.
Alla var överens om att de gamla idéerna om att kvinnor föder barn, inte kan bära tungt, inte vill träna inför tävlingar och inte kan fokusera, tjänar som ursäkter för ojämlikhet i restaurangbranschen.

– Media gynnar de gammaldags manliga kockarna, menade gotländska Furillens grundare Johan Hellström, och berättade att han med självklarhet utsåg sin unga dotter till vd i företaget och hur han vägrat att hålla föredrag för en manlig orden på Gotland eftersom han inte vill medverka i ”så stereotypa sammanhang”. I bägge fallen blev det liv i media. Hans syn på köken är att könsrollerna cementeras i en värld full av unga män.
– Osäkra killar kan gömma sig bakom tatueringar och jargong, menade han.

I gruppen fanns också Elisabeth Johansson, stjärnkonditor som tävlat på toppnivå och på 90-talet var en av de banbrytande kockarna i det helt kvinnliga kocklaget Team Milko.
– Då trodde jag att vi bröt vallen, aldrig kunde jag tänka mig att vi skulle ha en sådan här backlash efter 10 år.
Elisabeth har suttit i juryn till Årets Kock i åtta år tillsammans med en stor  majoritet manliga kockar.

Krogentreprenören Eva Karlsson från Höga Kusten menade att hon som sittande i många styrelser ofta får kämpa onödigt hårt.
– Om jag kommer med ett förslag hörs det knappt men om sen en av männen tar upp samma sak kan det bli stort bifall.

Carin Granlund, vd på kommunikationsföretaget Oliven som producerar Gastronomiska Samtal, jämförde precis som jag själv med reklambranschen på 80-talet då vi kvinnor helst skulle hålla oss till att assistera de manliga stjärnorna på byråerna. Att komma fram som till de skapande positionerna som art director, copywriter eller projektledare var som att passera ett nålsöga.

Efter en stund dök Sörmlands landshövding Liselotte Hagberg in i samtalet och framhöll att kvinnor måste lära sig att uttrycka sig rakt och tydligt. Inte säga att de ”känner” utan att de menar och står för sin sak. Tittar man på utvecklingen i jämställdhet bland landshövdingar i Sverige så är det ett föredöme 11 av 21 är kvinnor idag. Inte så länge sen det bara var män! Vilket Liselotte tillskriver en progressiv rekryteringspolicy.

Företagaren och bagaren Maria Printz, som framgångsrikt driver Printz bageri i Stallarholmen, berättade hur hon inför sina bagerielever är noga med att visa att hon är chef och ledare och inte bara en bagare som kan visa hur man spritsar.
– Det handlar inte bara om hantverket utan om att visa de unga tjejerna hur man tar sig fram!

Vi enades om att mentorer var en kärnfråga, att samtalet om jämställdhet måste föras hela tiden och överallt, eftersom utvecklingen annars stannar av. Det skulle vara bra med ett nätverk, där man liksom hos Rättviseförmedlingen lyfter fram de bästa kvinnorna som finns i varje del av Matsverige. Så att ingen kan säga att de inte finns. Slutligen tackade vi kvinnor speciellt för att det fanns män som ville diskutera och driva jämställdhetsfrågorna med oss.

 

Elisabet och Marie vann Matverk 2014 med innovativ get-gelato

P1000267

Vinnare i tävlingen matverk.
På bilden Marie Sedin Gettergoda Mejeriprodukter, och Elisabet Forsdahl mjölkproducent, Näsbön. Fattas gör getglassteamets mejerist, Carina Andersson från DalsSpira mejeri. Foto: Anna Lind Lewin.

Två energiska och fantastiskt glada damer vann rikstävlingen Matverk 2014 med sin innovativa glassprodukt gjord på getmjölk.
– Lilla Dalsland som är noll och intet på matkartan har sopat banan med Gotland och Skåne, utbrast Elisabet Forsdahl nöjt.

Juryn var mycket enig: ”En intresseväckande produkt i en trevlig, snygg och smart förpackning. Det kommer bli en favorit för många, oavsett ålder. Produkten kommer att avnjutas både till vardags och till fest. En fantastisk produkt att äta, i det närmaste helt fulländad i fråga om både smak och konsistens. ”Hantverksmässigt helgjuten”, ”Suverän”, ”Krämig”, ”Klockren”, ”Riktigt god”, ”Intressant”, var några spontana omdömen från juryn. En vinnare helt enkelt.”

Bakom framgången ligger en del hårt arbete, en del galenskap och en stor del kärlek till getter.
Hade dessa damer inte träffats hade de kanske fått älska getter på var sitt håll och Sverige hade varit utan sin första getglass. Men när Marie Sedin, på Gettergoda mejeriprodukter sa upp sig från sitt pendlande karriärjobb för att hitta ett bättre liv på landet avskrev hon så småningom tanken på att ha egna getter, men behöll idén med getmjölk. Efter en del experimenterande med glass fick hon kontakt med Carina Johansson på Dalspira mejeri, det enda i Sverige som gör pastöriserad getmjölk. Dit levererar Elisabet och hennes man mjölken från sina 200 getter i hemma på gården i Näsbön. Så beslöts att var och en gör det som den är bäst på: getuppfödning, mejeri eller glassframställning.
– Vi ”kompar” bra säger vinnarna med en mun.

Elisabet är övertygad om att getuppfödningen kan bli en framtidsnäring i hembygden.
– Det ska  ge hopp i avfolkningsbygden. Vi har bara två mjölkbönder kvar, utom vi. Folk tycker ju också att vi är lite tokiga och frågar ofta ”vad har Forsdahls hittat på nu?”
Marie, som i grunden är konditor, vill visa att glass kan vara en lyxig dessert.
–I Sverige har glassen ett så lågt anseende. Därför bär nu hennes getglass det stolta namnet Gettergod Gelato Cajeta och säljs i små fina glasförpackningar, så att ingen ska komma på tanken att jämföra med glasslåda och GB.

Alla tre ville visa hur god och nyttig getmjölk är, och att föra fram kunskapen om att getmjölken är bättre för de som annars har svårt att tåla mjölk.
– Det är en annan sorts kasein i getmjölk, och den är mindre processad och blir därför ett hälsosammare alternativ. Det finns till och med de som anser att de botats från cancer när de druckit getmjölk, berättar Elisabet.

Silvermotiveringen i tävlingen Matverk 2014 gick till Lambetta från Hälsingland och brons till Gotländska lammköttbullar från Bröderna Wikström.
Läs mer om Matverk och Gastronomiska Samtal www.gastronomiskasamtal.se

Matverk visar vägen med väl blandad jury

matverk2014-jury

http-webapi.tv4play.se-article-grid-52c55d2cc45948efae000001-jury790-1-1

Jag är på väg till andra året av tävlingen Matverk som arrangeras av forumet Gastronomiska Samtal. Precis som i fjol ska vi hålla till på det retro-coola ”Träffen” i Nyköping. Under tisdag och onsdag 28–29 januari diskuterar lite mer än hundra personer ur Matsveriges alla hörn mat från morgon till kväll. Här lovas massor av intryck, nya kontakter och intressanta smaker!

Under första kvällen koras dessutom vinnarna i tävlingen Matverk, en mathantverkstävling som under hösten hållit lokala deltävlingar i  21 landskap. Syftet med tävlingen är att skapa moderna matprodukter med rötter i lokala traditioner och råvaror. Målet med samtalen är att vara en aktiv aktör för att utveckla svenska smaker, råvaror och traditioner.
Förra året bubblade både samtal och idéer till utveckling och allt utmynnade oväntat raskt i ett tydligt manifest.

Stort grattis till grundarna Hans Naess och Mathias Dahlgren för en ovanligt jämställd juryuppställning med flera intressanta kvinnor: Louise Ungerth (Konsumentföreningen Stockholm), Frida Ronge (vRÅ), Elaine Asp (Hävvi i Glen), Elisabeth Johansson (Mediamat), Christina Cheng (Cheng/Alert), Caroline Cederblad (Sabis). Och till rekryteringen av veteranen i tävlingssammanhang: Christina Möller som har ett finger med i snart sagt varje svensk jury eller styrelse med mat som syfte.

Enligt Hans Naess är juryns sammsnsättning absolut inte en tillfällighet, utan resultatet av ett medvetet sökande efter rätt människor.
– Jag bestämde mig, helt enkelt, säger han. Nu återstår att få lika bra representation bland utlandsfödda, nysvenskar och unga.

Bland de utmärkta männen i juryn finns Martin Berg (Mathias Dahlgren), Per Åkerlund (DUÅ), Johan Ununger (Saltå Kvarn), Paul Svensson (Pauls Mat), Mathias Dahlgren, Pär Eriklin (Cajsa Warg) och Johan Skogh (Menigo).

Och som grädde på moset har man rekryterat veteranen Christina Möller som ordförande för Gastronomiska Samtal.
Läs mer på http://www.gastronomiskasamtal.se/