Annika kämpar för skolmatens värde

P1010660

Annika Unt Widell, Skolmatens Vänner. Foto: Lind Lewin.

Strävsamma Skolmatens Vänner har publicerat sin årliga rapport och det ser ljust ut, för nu är snittkostnaden för en skolmåltid i Sverige uppe i 9,98 kr per elev. Det är en ökning med 50 öre på två år. Hurra … eller hur ska man egentligen tolka denna minimala måltidsbudgets minimala ökning?

– Allt rör sig i rätt riktning, säger Annika Unt Widell, som sedan åtta år leder Skolmatens Vänner. Fler kommuner har en kostchef/måltidschef, kompetensen i köken ökar stadigt. Andelen kommuner som har ett kostpolitiskt program har blivit fler, de flesta kommuner ställer Miljöstyrningsrådets krav för kött. Det finns ett stort intresse att handla från lokala producenter och skolornas som lagar mat från grunden ökar. Kartläggningen visar också att allt fler kommuner har mål för andelen ekologisk mat i sina skolor, andelen ekomat har ökat och hamnar strax under 20 procent i snitt.
Samtidigt undrar Annika varför det måste vara så snålt med matpengar just till barn.
–  Alla föräldrar jag känner är beredda att göra nästan vad som helst för sina barn, så jag frågar mig om den svenska allmänheten verkligen vill att skolmaten ska styras av en krona hit eller dit? Och om de inte vill det så borde de prata med sin politiker – de brukar påpeka att två telefon samtal i en särskild fråga är som en folkstorm, mer behövs inte.

Laga mat från grunden behöver inte vara dyrare än centralkök
Den ökade satsningen på kostchefer och utbildning tror Annika är värdefull.
– De kommuner som inte har kostchef har inte lägre kostnader totalt och att bara formulera ett kostpolitiskt program ger effekt. Arbetet som leder fram till detta program ger en medvetenhet om mat som inte bara är ord på ett papper. Och det är skolorna som har eldsjälar i köken får det att hända, de som lagar från grunden och ökar andelen ekologiskt och närproducerat så mycket de kan.
I Strängnäs kommun bestämde man sig för att laga all mat från grunden och sparade 150.000 kr på ett år. Att jämföra med Ludvika som investerade i den högteknologiska cook-and-chillteknologin* utan att sänka sina kostnader.
– Vi får ibland upprörda samtal från folk som menar att vi på Skolmatens Vänner bara pratar pengar. Men det är lätt att säga. Har man bra 10 kronor så är det pengarna som styr, säger Annika.

Kunskap är hårdvaluta
Lätt räknade är de stjärnkockar som kan laga bra mat för så lite pengar som en tia per portion. Vid tävlingar som White Guide Junior och Arlas Gulko har skolkockar de senaste åren blivit hyllade för sin förmåga att laga mat med smak och näring för en tia. Hur många kockar klarar det vecka efter vecka? Jo, de som har kunskap. Vilket är den andra bristvaran i skolköken, förutom pengar.

Män höjer statusen
Kunskap var helt enkelt inget som prioriterades när skolmat för alla barn lanserades. Maten skulle lagas i stora rationella centralkök, och serverades av ”Mattanter” som ofta var hemmafruar som tog extrajobb några timmar om dagen. Matlagningskunnandet och kraven på bättre råvaror har kommit senaste åren, och i  drivits på av manliga kockar som tagit steget in i skolköken. Medan kvinnor med låg utbildning stått och slitit i tysthet många år så har männen gjort sitt arbete synligt på ett helt annat sätt. En som satte fart på debatten var också Bert Karlsson i tv-programmet Matakuten.

Jag tycker det är toppen att ”Mattanterna” är numera av bägge könen och intressant nog är det aldrig någon som tvivlat på att kvinnor orkar eller passar in i dessa kök, trots att jobbet här också är både tungt, stressigt och bullrigt, precis som i krogköken. Matbespisningarna kallas numera skolrestauranger, de mesta ambitiösa kockarna talar om barnen som sina gäster. Både kvinnor och män tävlar i White Guide Junior och Arla Guldko och man använder allt oftare begreppet skolkock och skolmatsgastronomi. Statusen är tack och lov på väg att höjas och kvinnornas små serveringshättor har bytts mot kock- och bagarmössor.

2615548_1200_675

Redan 1945 fattade riksdagen beslut om att skolmaten skulle bli kostnadsfri för eleverna. Det gamla namnet bespisning ändrades till skolmåltider. Skollunchen skulle svara för en tredjedel av dagens energibehov. Detta blev helt avgörande för skolmatens framtåg i Sverige, men det dröjde fram till 1973 innan det var genomfört i hela landet.

Svensk skolmat unik i världen
Vi är ganska ensamma i världen med att servera gratis skolmat för alla barn, vilket gör att delegationer från olika länder kommer på studiebesök. Den som vill veta hur det var innan den slutligen infördes i hela landet 1973 kan lyssna på denna skolmatshistoria på sverigesradio.se. Bra påminnelse om hur fattiga vi var ganska nyligen i det här landet, och hur de sämst ställda blev beroende av allmosor.

Rätt näring åt framtidens folk
Satsa mer på skolmaten och gör arbetet värt för de hjältar som kämpar med att få till god och nyttig mat till våra ungar. Se till att alla skolor får del av den kvalitetshöjning som sker. Idag är skillnaden mellan kommuner och skolor stora och klyftan växer stadigt. Lägst 6.94 kr, högst 14.74 kr.
Och glöm för allt i världen inte bort att de som idag äter i skolmatsalarna är morgondagens konsumenter. Den som växer upp på cook-and-chill* kommer troligtvis att nöja sig med sämre mat än den som får mat lagad från grunden av kockar de träffar varje dag. Med allt vad det betyder av matglädje, livskvalitet och folkhälsa.

————–
*Cook and Chill innebär att maten lagas i stora centralkök och sedan körs ut till skolor och äldreboenden där den värms upp och serveras.
Alltså bespisning, fast med ny teknik.

Hela rapporten från Skolmatens Vänner hittar du här

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>