Love all, eat all. Inget spill på Mors Dag!

love all eat all

Kärleksmoroten, potätegull och långpalsternackan, värda all kärlek de kan få. Foto: Anna Lind Lewin.

Hur står det till med oss människor och kärleken egentligen? Vi älskar våra barn och våra hälfter, de flesta av oss så gott vi kan. Just sista söndagen i maj är det en och annan som kommer ihåg att älska sin mor. Men Moder Jord och hennes avkomma? Sämre där.

Vi slösar bort så mycket mat och livsmedel att vi av överflödet skulle kunna försörja många av de som lider brist. Med risk för att låta som en väckelsepredikant – det handlar faktiskt om medkänsla och kärlek. Kärlek till bönder och odlare runt om i världen som ska kunna försörja sig på sitt arbete (aktuellt nu när vi förlorar den ena mjölkbonden efter den andra), kärlek till själva maten – vilket mirakel det egentligen är att saker bara sprutar upp ur jorden och sedan går att äta!, och kärleken till nästan – att inte begå den grymma handlingen att slänga mat av lättja eller okunskap när det finns människor som inte har mat för dagen.

Det är insidan som räknas– och smaken.
Se bortom ytan och smaka dig fram. Ta en extra titt, och skär bort det fula på ytan och använd resten. Riktig mat är sällan farlig. Riktig mat blir ofta godare någon dag efter den har lagats och smakerna satt sig. Och riktig mat måste få kosta. När vi slutar slänga 25– 50 procent av den mat som produceras så har vi ju har vi ju råd att betala vad det kostar.

Svinnet sker inte bara hemma, redan i butiksledet ratas de som inte ser helt straighta ut, de som är lite för vridna, lite kinky eller har kroknat lite på sin väg upp i jorden. I Frankrike driver man en underbar kampanj kallad Gueules Cassées, översatt ungefär Ärrade Krigshjältar. Butiker säljer det som annars skulle slängts direkt hos producenterna, till lägre pris. Matkedjan Intermarché är med och driver Inglorious Fruits&Vegetables. I England har man  har man Love Food Hate Waste där Jamie Oliver står som galjonsfigur och har tagit fram en cool anti-matsvinns-rap kallad Food Revolution Day song. I Tyskland har studenter tagit fram kampanjen Ugly Fruit. I Portugal har Isabel Soares startat kooperativet Fruta Feia som säljer en matlåda med bara krokiga och sneda. Konsumenterna handlar visst den fula maten, bara den har ett bra pris.

Lyckligtvis pågår även här hemma fantastiskt bra projekt för att stoppa matsvinnet, som när det i torsdags var det Restfest på Medborgarplatsen där Konsumentföreningen Stockholm och Coop bjöd 3.000 stockholmare på lasagne från överbliven mat från Coopbutiker på Söder. Köerna ringlade och det var ingen som hade problem att äta den fula maten, inte. Själv fick jag prata lite på scen med Konsumentföreningens Louise Ungerth och centerpartisten Kristina Yngwe, och vi var rörande överens om hur viktigt det var att maten kom i magen istället för soptunnan.
Här skriver Louise Ungerth om Restfesten på sin blogg.

Många goda krafter behövs och många finns redan, men jag saknar de svenska butikskedjornas engagemang, bortsett från Coop som börjat nu. Ge oss ful mat till bra pris!
Tar vi vara på det vi har behöver vi inte GMO, enorma monokulturer med en enda gröda eller kemikalietung matproduktion. Det räcker ändå.
Slut på predikan.

P1070064

Inte ful, bara väldigt speciell. Foto: Anna Lind Lewin.

Bra matsvinnsprojekt:

Clarion har skänkt matboxar på överflödsmat till hemlösa.
http://www.mynewsdesk.com/se/clarion-hotel/pressreleases/clarion-hotel-amaranten-bjuder-gaesterna-paa-foerstklassig-oeverskottsmat-1145915

I Stockholm finns Charity of Food http://www.charityoffood.se/sv-SE

Kocken Dan Barber på Blue Hill Barn i New York gjorde om sig till WastED och lagade mat på spill. http://wastedny.com/

Massimo Bottura och René Redzepi kampanjar mot matsvinn. http://www.foodandwinegazette.com/?p=1666

I Berlin har man kollektiva kylskåp på gatan där man kan lämna och hämta mat som blivit över.
http://www.konbini.com/en/inspiration/berlin-self-service-fridges-fighting-waste/

Rude Food och Tapori Tiffins i Malmö:

https://www.facebook.com/events/560454404085120/permalink/566907603439800/

Livsmedelsverket driver en kampanj som heter Stoppa Matsvinnet.

I Danmark finns, som jag skrivit om tidigare, Stop Spild af Mad.

I Frankrike har man nyligen röstat fram en lag mot matlöseri:
http://www.konbini.com/en/lifestyle/supermarkets-france-unsold-food/

Min egen kokbok Fattiga Riddare och andra kökshjältar med enkla och handfasta recept och många tips på hur man tar till vara.

Vill du bli lycklig – odla tomater!

Ingelstorps tomater

Johnny och Karin Nilsson från Ingelstorps trädgård har odlat tomater i 40 år. Foto: Anna Lind Lewin.

I ett växthus ute i Bergianska Trädgården utanför Stockholm samlades svensk tomatelit i början av maj för att berätta hur Sverige gått från att ha några få sorters (ganska bleka och smaklösa) tomater till att idag odla hundratals sorter från mörkgrönt till knallorange och zebraspräcklig.

kryp

Biologiska bekämpningsmedel i form av rovinsekter.

Äkta paret Karin och Johnny Nilsson från Ingelstorps trädgård har odlat tomater i 40 år och blandar enligt egen utsago det bästa från två världar.
– Vi kombinerar det bästa från ekologisk odlingsfilosofi med det bästa från konventionell odling. Den stora skillnaden är gödningen. Vi skulle aldrig drömma om att ha spruta gifter i vår odling och jag fattar inte att det ens är tillåtet, säger Johnny.
– Vi behöver det inte – vi fixar bekämpningen med hjälp av våra djur, säger han och skickar runt små burkar med rovinsekter som håller skadedjuren i schack. Närmare 350.000 kryp jobbar i odlingarna.

Att de är på rätt spår bekräftas av att de 2014 fick LRF.:s och Mc Donalds Hållbarhetspris. Erfarenhet finns det gott om.
– Jag har levt med lantbruk i nästan 60 år, säger Johnny, jag fick sova i en potatiskorg ute på åkern medan far och mor skötte sitt lantbruk. Karin berättar hur hon och Johnny nykära åkte runt och letade efter ett ställe att odla på. Fort gick det när de hittade sitt ställe, och fort gick det att gifta sig eftersom det krävdes för att få låna en miljon av banken. Sedan byggde de växthus för hela slanten. Något de aldrig ångrat, säger de.
– Vill du bli lycklig odla tomater, då kan du gå med uppkavlade ärmar i februari bland humlesurr och plantor, menar Johnny.

5 sorters tomater

Tomaträtt av Klas Lindberg med fem sorters tomat. Foto: Anna Lind Lewin.

Nu i vår experimenterar de vidare med sin odling, denna gång med exklusiva gröna bönor liknande haricot verts. Stora och mjälla, enligt paret Nilsson. De utvecklar ständigt nya lösningar för att spara energi och minska miljöbelastningen. Och öka avkastningen.
– Vi är duktiga, men jag måste säga att många i branschen är oss hack i häl, säger Johnny.
Fakta är att mer än 90 procent av den svenska tomatarealen värms av förnybar energi, alla svenska tomatodlare använder biologiska metoder för skadedjursbekämpning (många enbart) och de allra flesta växthusen har recirkulerande system för vatten och växtnäring.

Pomo d’oro, som tomat kallas på italienska, betyder ju guldäpple. När den kom till Sverige betraktades den som ett afrodisiakum. Efter en lång tid i utan något vidare hälsorykte är den nu på tapeten igen för sin höga halt av det cancerhämmande ämnet lykopen, som finns naturligt i prostatan och därför anses särskilt nyttigt för män. Man måste bara komma ihåg att aldrig kyla ner tomaterna utan alltid förvara dem i rumstemperatur, annars försvinner både smak och lykopen. Vid tillagning däremot, ökar halten. Tomater gillar värme, helt enkelt.

klas lindberg

Klas Lindberg gillar tomaterna Zebra, Oxhjärta och Annamay. Foto: Anna Lind Lewin.

Kocken Klas Lindberg, som stod för tomatmenyn till presslunchen, menade att bönderna och kockarna måste och hjälpas åt att visa på variationen och föra ut vilka tomater som passar till vad.
– De har ju helt olika egenskaper. En del passar att baka i ugn, andra att ha i sallader. Och vi kockar måste lära oss att respektera säsongen, allt kan inte finnas hela tiden.

Så hur framgångsrika är de svenska tomaterna när det kommer till kritan?
Fanny Håkansson, som studerar till trädgårdsingenjör vid Sveriges Lantbruksuniversitet har tagit fram en undersökning om Svenska Livsmedelshandlares och konsumenters syn på tomater.
Den visar att inställningen till svenska tomater är mycket positiv, men att beteendet är ett helt annat.
– Svenska tomater förknippas genomgående med god smak och de utländska egentligen bara med lågt pris. Trots det väljer svensken fortfarande huvudsakligen efter priset. Bara 13 procent av av tomaterna som säljs kommer från svenska odlingar.

Tio kilo tomater äter vi per person och år och svenska konsumenter rankar tomat på andra plats i grönsaksdisken efter den kära potatisen. Utifrån den positionen kan vi bli bättre som köpare.
Vad sägs om att belöna de svenska odlare som jobbar för hållbarhet och mindre gifter i jordbruket? Och välja smaken framför priset.

 

Här berättar Svenskt Sigills odlare om sina tomater.

Vill du själv odla tomater och lära dig om fröer och sorter? Kolla på Tomatklubben

 

 

Nyskapande Catxalot drivs av kärlek till havet

catxalot

Jonas Pettersson och Linnéa Sjögren på Catxalot. Foto: Anna Lind Lewi

När dykaren Jonas Pettersson träffade matlagningsintresserade Linnéa Sjögren blev det en relation som gick på djupet, bokstavligen talat. Deras gemensamma passion för havet och livet de lever på och under ytan ledde till att de fick syn på en ny resurs i havet – den svenska tången.

seaweed

Sockertång och blåstång.

– Vi satt där i våra kajaker och tittade ner i havet och insåg plötsligt att här under ytan finns ju massor med nyttig mat! berättar Johan. Som en gigantisk svampskog som ingen mer än vi kände till. Vi hade läst en väldigt inspirerande artikel i Gourmet där kocken Stefan Eriksson berättade om tång i maten, och kände att vi ville ta vara på tången i de friska vattnen på västkusten.
Intresset ledde till att de båda universitetsbibliotekarierna la om kursen i livet och startade företaget Catxalot* i Grebbestad, som nu efter bara ett års verksamhet tilldelats Menigos Nyskaparstipendium.

Tång är en rik näringskälla och innehåller alla mineraler som vi behöver samt gott om antioxidanter och proteiner. Tången binder dessutom gifter, och kan på så vis bidra till att kroppen renas.
– Men vi vill fokusera på att det är gott, inte fastna i nyttigheten som man gjorde på 70-talet, menar Linnéa.
Den mesta tången plockas i strandkanten men en del sorter kräver att Johan drar på sig dykarutrustningen och ger sig ut på djupet.
– Det finns många olika sorters tång i Sverige. Ingen av dem är som tur är giftig, möjligen äcklig. Men det gäller att skörda varsamt, drar man loss rötterna kan det bli skövlat. Utmaningen är att hinna plocka medan det växer, även i havet finns säsonger, berättar Linnéa.

Paret förstod att de var på rätt väg när en dag Erik Beckman, råvaruansvarig i Team Sweden Bocuse 2015, ringde och beställde en kubikmeter tång som Tommy Myllymäki ville provlaga till sin fiskrätt.
– Jag trodde det var ett aprilskämt, säger Johan.

jury

Delar av Menigos jury med Susanne Liljenberg, Jonas Lundgren, Thomas Palmquist och Hanna Halpern.

Efter det har fler och fler svenska kockar fått upp ögonen för det maten under ytan, helt nyligen var Årets kock-gruppen på besök i Grebbestad.
– Vi hade en chokladkaka med tång på menyn som alla kockar pratar om nu, säger Johan.
Catxalot levererar färsk tång till ett flertal restauranger både i Stockholm och Göteborg.
– Men det vi egentligen brinner för är att inspirera folk till använda tång, säger Johan, så vi håller workshops och tångsafaris.
– I Sverige behöver vi lära oss att använda resursen tång som man gör i andra delar av världen. Den har fördelar som att den växer naturligt i havet, är supernyttig och den har inte fraktats från andra sidan jordklotet, säger Linnéa.
Något som juryn till Nyskaparstipendiet instämmer i. Deras motivering löd: Vi är väl bekanta med vad jorden har att erbjuda oss i form av råvaror. Havet är däremot ett nästan helt outforskat område. Catxalot har på kort tid visat på denna stora potential med nya råvaror, innovativa spännande produkter och ett hållbarhetstänk genom hela verksamheten. En tydlig röd tråd från tanke till färdiga produkter och definitionen av nyskapande!”

Just nu har Catxalot tio sorters tång i sitt sortiment, och levererar den färsk till restauranger, samtidigt som ett sortiment av torkade produkter håller på att växa fram.
– Det vi jobbar mycket med nu är att utveckla produkter som är lätta för en vanlig konsument att använda. När tången torkats framträder umamismaken tydligare och hållbarheten blir ju mycket längre, säger Linnéa.

Linnéa och Johan vill ta språnget och satsa helt på Catxalot och säger att de ska använda sitt stipendium för en djupdykning i tångens värld.
Jag väntar med spänning på vad de kommer att fiska upp.

products

 

* Catxalot betyder Kaskelot på katalanska, och kaskeloter är enligt Johan ett av världens mest fascinerande havsdjur. Lite roligt blir det ju också att det uttalas Catch-a-lot.

Miljarder flitiga varelser ger oss mat på bordet

Fotografiska

Kockar och servis från Fotografiskas restaurang beundrar ett bisamhälle hemma hos Paul Svensson. Foto: Anna Lind Lewin.

kivikblomVarför allt detta surr om bin? Till att börja med så är vi beroende av bina för att få mat. Minst en tredjedel av vad vi stoppar i munnen är beroende av pollinering, det vill säga att när bina hämtar nektar så befruktar de också växterna och ser till att det blir till exempel bär, raps, frukt och klöver. Frukterna och bären blir större godare och vackrare ju fler gånger ett bi besöker blomman och skördarna kan öka ända upp till 70 procent. Det finns alltså stora vinster att göra genom att odla honungsbin som kan pollinera i sitt närområde (1–3 kilometer), och genom att skapa bra förhållanden för vilda pollinatörer som humlor, vilda bin. Genom att se till att det finns en blandad växtlighet (biodiversitet) och att använda så lite kemikalier som möjligt gör vi både pollinatörerna och oss själva en tjänst. För utan deras enträgna arbete skulle våra matbord vara en mycket fattig upplevelse.

Lotta och Paul

Erfarna biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen och nybörjaren Paul Svensson. Foto: Anna Lind Lewin.

Föreningen Svenska Bin där jag har turen att få arbeta med biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen, har som mål att visa nyttan och nödvändigheten med bin, honung och pollinering. Det gör vi bland annat genom att knyta ihop kockar med lokala biodlare. Och ge stöd till de som vill odla bin själva, som Paul Svensson. Hela familjen Svensson och stora delar av personalen från Fotografiskas restaurang tog emot när bina landade i hans trädgård på Älgö. Så hyllade och viktiga borde alla bin får vara!

Mio och Love

Paul Svenssons söner Mio och Love i full biodlarutrustning. Foto: Anna Lind Lewin.

Sverige har jämfört med USA och en del andra länder en frisk och stark biodling. Men det behöver bli fler odlare med fler bin för att näringen säkert ska kunna stå emot sjukdomar och klimatförändringar. Därför är det positivt att intresset för biodling ökar stort och att fler kvinnor och unga kommer in i branschen.
Många svenska bönder och odlare börjar nu också inse att vi inte kan ta bina för givna, en del odlar bin själva, en del hyr av lokala biodlare.

Martin Svensson1

Martin Svensson på Binära. Foto: Anna Lind Lewin.

Häromdagen när jag var mitt i äppelblommen på Österlen och träffade biodlaren Martin Svensson som säljer pollineringstjänster till Kiviks musteri fick jag lära mig ännu mer om det viktiga samspelet mellan pollinering och odling. Deras 12 hektar odlingar på Kivikås är beroende av hans bin.

Nu höll jag på att glömma honungen, som verkligen inte är en bisak. Honung finansierar en del av biodlarens och binas pollineringsarbete. Den är rysligt god och dessutom nyttig, till skillnad från det vita sockret.

Så när du köper svensk honung bidrar du av bara farten till pollineringen av svensk mat och natur. Pollinera mera!

Danskjävlarna kan det där med Mad

diskEfter en generationsresa till Köpenhamn i helgen kommer jag hem full med matinspiration. Fast jag egentligen bara flanerat lite hit och dit och bekantat mig med Østerbro där jag aldrig varit tidigare. Danskarna är grymma på att skapa matmys. Varje gång jag är i Köpenhamn vill jag stanna längre, äta fler saker och dricka mer än vad jag hinner och förmår.

Störst intryck gjorde nyöppnade Mad Cooperativet på Köpenhamns centralstation Hovedbanegården.
Här vid knutpunkten för fjärrtåg, pendeltåg och metro passerar varje dag 100.000 personer och mitt i detta myller ligger nu något så underbart som en saluhall och livsmedelsbutik öppen varje dag från 6-22.
Mad Cooperativet är sedan slutet av mars danska Coops store prestigesatsning och ”flagshipstore”. Här i den gamla förstaklass-väntsalen har man stilfullt fogat in en modern och butiksmiljö signerad brittiska Cada design och danska Expedit. Här finns en riktigt fin grönsaksdisk, rejäl deli för ost och kött, samt så klart färdigmat av god kvalitet. Så lyfter man hållbarhet och kooperativistiska tankar i nutidsanpassad version – läckert förpackat, snyggt ljussatt och lyxigt presenterat i fina glasdiskar. Se film från butiken här

fruktCoops vision är att ge sitt matmanifest och sin slogan ”Tillsammans för bättre mat” fysisk form i en butik som kan användas till allt från tv-studio, café, matlaboratorium, evenemang, till bageri eller gatukök.
I diskarna finns mycket kött, men hos en så kallad ”grøntsagsslagter” kan du också få din grönsaker skalade, skurna och snittade efter önskemål. Man se de kända danska kockarna Claus Holm och Christian Bitz laga hälsomsam mat för TV2’s program Go’ Appetit som spelas in mitt i butiken och handla Yatai, japansk gatuköksmat skapad av kocken Jens Rahbek.
För att ytterligare få kunderna att trivas (och stanna längre kan man tänka), finns gratis wifi och smartphoneladdare. Och en riktigt smart miljösatsning är att man kan kan hämta friskt filtrerat vatten från kran till sin egen medhavda flaska. Det nybakade brödet kommer från välkända Meyers bageri och som svensk känner man igen en del av Änglamarkssortimentet.

Inte utan att man skulle vilja glida in och handla i en sådan butik när man kliver av tåget på Stockholms Central eller för den delen andra ställen i stan! Undrar om svenska Coop är med på tåget?

vatten

Fler Köpenhamnstips:
Olufs Is, pyttesmå dejliga glasspinnar med koncentrerade läckra smaker i en likaledes liten butik på Østerbro.

Restaurang Lillebror, (småsyskon till Bror) och just nominerat till Berlingske Tidendes pris Byns Bedste
Extremt opretentiös liten lokal men bara smöret med brynt grisfett och det nybakade brödet är värt en resa. Och priserna är rimliga.

Längtar man efter riktigt autentisk flottig Fish &chips: gå till Fiskerikajen på Torvehallerna.